Frågor och svar om klimatfärdplanen

Vad är det enskilt viktigaste för att stålindustrin ska vara fossilfri 2045?

Många saker spelar roll, men en av de viktigaste sakerna är tillgången på stabil och fossilfri el. Bara stålindustrin kommer att behöva 15-17 TWh för att bli fossilfria med dagens produktionsnivåer. Vi vill såklart växa också. Dessutom kommer vi antagligen få höra ett ökat elbehov av fler branscher framöver. Det är en rejäl utmaning för politikerna att leverera på elbehovet framåt.

Hur stora koldioxidutsläpp har svensk stålindustri?

De direkta koldioxidutsläppen i Sverige är cirka 6 Mton, vilket är omkring 12 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Utöver det genereras indirekta koldioxidutsläpp kopplat till stålindustrins verksamhet såsom transporter, råvaror och energi.

Hur och varför skapas koldioxidutsläppen?

För att göra järn från järnmalm, som sen blir stål, behöver man ta bort syret i järnmalmen. Det gör man i en reduktionsprocess med hjälp av kol. Här bildas de största koldioxidutsläppen, cirka 85 % av de direkta koldioxidutsläppen. Användningen av bränslen står för 12 % och råvaror och tillsatsämnen i stålproduktionen står för cirka 3 %.

Vilka lösningar ser ni?

Reduktion med hjälp av väte i stället för kol är en lösning för att ersätta masugnsprocessen. Biokol kan användas för reduktion vid järnsvampstillverkning. Bränslen till bland annat ugnar (idag naturgas och gasol) kan ersättas av biobaserade gaser och elektrifiering.

Hur mycket bränsle för värmning behöver stålindustrin?

2–3 TWh biobaserad gas och/eller vätgas vid motsvarande dagens produktion.

Hur mycket biokol behövs?

1–1,5 TWh vid motsvarande dagens produktion.

Hur mycket energi använder stålindustrin idag?

Cirka 21 TWh energi och processkol.

Hur mycket energi behöver stålindustrin 2045?

Mycket mer än idag. Om masugnarna, som är extremt energieffektiva processer, ersätts med direktreduktion med vätgas behövs omkring 15 TWh el för vätgasproduktion och ytterligare energi behövs för att ersätta de processgaser som används som bränsle och produktion av el och värme. Dessutom vill vi växa och öka produktionen en hel del fram till 2045.

Vilka hinder finns för att lösningarna ska bli verklighet?

För att hitta teknik som kan ersätta fossilt kol som reduktionsmedel krävs stöd för forskning och testning i pilot- och demoskala. Idag saknas tillräcklig långsiktighet och finansiering till de stora tekniksprången som behövs.

För att radera bränsleutsläppen krävs tillgång till biobaserade bränslen med en kvalitet och kostnad som motsvarar de fossila bränslena. Idag finns inte dessa bränslen tillgängliga på marknaden.

El är en förutsättning. Det måste finnas stabil leverans av el till konkurrenskraftiga kostnader. Stålindustrin ser ett ökat elbehov framöver och idag finns en osäkerhet kring framtidens elförsörjning i Sverige.

Vad har stålindustrin gjort för att minska koldioxidutsläppen hittills?

Flera företag har ersatt olja med naturgas vilket minskar koldioxidutsläppen med cirka 30 %. Svenska företag använder också i högre grad el i stället för bränslen, framförallt värmebehandling är i stor utsträckning elektrifierad.

Har ni upptäckt något nytt/lärt er något när ni gjorde klimatfärdplanen?

Vi har tydligare kvantifierat behoven av bränsle i framtiden. Vi har också gjort uppskattningar på vilka delar i processen som kan elektrifieras ytterligare och vilka som kräver biobränslen. Vi har dessutom satt samman en prioriteringslista över vilken forskning som är mest relevant för oss inom stålindustrin att göra för att nå fossilfrihet.

Hur ser tillväxt och efterfrågan ut inom stålindustrin ut till 2045?

Efterfrågan på stål kommer att öka, det finns prognoser på en ökning med 50 % till 2050. Tillväxten beror bland annat på befolkningsutvecklingen i världen och att välfärd i stor utsträckning byggs med stål. Stålkonsumtionen i världen ökar också i takt med att fattigdomen minskar. Allt fler får råd att köpa bilar, vitvaror och elektronik.

Varför behövs stål, kan man exempelvis inte använda trä istället?

Stål är ett av världens mest använda konstruktionsmaterial och kan användas i väldigt många olika funktioner. Det mesta innehåller stål eller är gjort med hjälp av stål. Det är svårt att ersätta stål som material om man vill ha samma livslängd, styrka och pris. Olika material har sina fördelar, stål har många fördelar. Att stål är 100 % återvinningsbart är en viktig aspekt för att uppnå fossilfrihet och cirkularitet i samhället.

Varför använder vi inte mer/bara skrot för att tillverka stål?

Efterfrågan på stål är större än tillgången på skrot och eftersom stålprodukter har lång livslängd så kommer malm behövas för stålproduktion under lång tid framåt. 75 % av allt stål som någonsin tillverkats är fortfarande i bruk.

Borde det offentliga upphandla mer klimatsmart stål och ställa krav?

Svensk stålindustri är positiva till att redovisa sitt klimatavtryck. Redovisning av klimatrelaterade utsläpp bör göras enligt standardiserade metoder, till exempel med miljövarudeklarationer (EPD). Det är viktigt att de krav som ställs är relevanta och omfattar hela livscykelperspektivet. Det finns fortfarande utvecklingsbehov när det gäller metoder för redovisning. Det offentliga bör gå i takt med övriga användare.

Man behöver också komma ihåg att svenskt stål går på export, det är väldigt lite av det svenska stålet som säljs och används i Sverige eftersom svensk stålindustri fokuserar på smala nischmarknader. Majoriteten av det stål som används här i Sverige kommer från andra länder och har andra kvalitéer. Därför kommer offentliga upphandlingar och klimatkrav på stål i Sverige främst att beröra andra länders produktion.

Vem är den främsta användaren av svenskt stål?

Svenskt stål används över hela världen. Svensk stålindustri exporterar det mesta av sin produktion till 150 länder (2017). Det svenska stålet används till exempel inom fordonsindustrin, till energilösningar så som vindkraftverk och i elektronik och vitvaror.

Varifrån kommer era råvaror/insatsvaror och vilka utsläpp har de?

Vi kvantifierar inte de indirekta utsläppen från råvaror i färdplanen. Stål innehåller olika legeringsämnen till exempel nickel, krom och mangan. Legeringsämnen köps på en global marknad. Användning av till exempel legeringsämnen varierar stort mellan företagen och det varierar också över tid beroende på hur stor del av legeringsbehovet som kan täckas av skrot. Kalk är en viktig råvara där Sverige är nästan självförsörjande.

Vilka transporter är viktigast för er, varför?

Vi behöver tillgång till alla olika transportslag. Den viktigaste parametern är leveranssäkerhet. Både transporter av råvaror in och produkter ut måste fungera för att verksamheten ska kunna vara effektiv och konkurrenskraftig. De stålverk som har tillgång till järnväg använder den men vissa stålverk har bara tillgång till väg och då är lastbil enda alternativet. Båt används också flitigt.

På vilket sätt kan stål skapa klimatnytta när det används?

Starkare stål kan göra slutprodukterna lättare och därmed sparas material och effektiviseras slutanvändningen. Exempel på egenskaper som gör klimatnytta är längre livslängd, högre motståndskraft mot hög belastning och höga tryck, bättre korrosionsmotstånd. En lastbil av höghållfast stål väger till exempel mindre och drar därför mindre bränsle.

Hur kommer det sig att svenskt stål är mer klimatsmart än övriga världen?

Vi har en fördel av att ha en bra malm från LKAB som kräver mindre energi att göra järnpellets av, Sverige har en elmix med minimala koldioxidutsläpp och vi är duktiga på att nyttja legeringsämnen i skrot. Dessutom gör vi avancerade stålprodukter som bidrar till klimatnytta när de används.