Frågor och svar om USA:s importtullar på stål

Bakgrunden till USA:s ståltullar

Den 1 mars 2018 meddelade USA:s dåvarande president Donald Trump att han på grund av nationella säkerhetsskäl ville skydda sin inhemska metallindustri genom att införa importtullar på stål med 25 procent och aluminium med 10 procent. Detta ska gälla alla stålprodukter från alla länder. Den 8 mars 2018 verkställde Donald Trump beslutet och tullarna skulle börja gälla från den 23 mars 2018. Samma datum meddelade dock Trump att EU-länderna samt sex ytterligare länder (Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Mexiko och Sydkorea) undantas från tullarna fram till den 1 maj 2018. Den 1 maj 2018 meddelade Trump att beslutet om tullarna skjuts fram ytterligare en månad till den 1 juni.

Den 31 maj strandade förhandlingarna mellan EU och USA om huruvida EU skulle få ett permanent undantag från ståltullarna och därmed gäller dessa mot alla EU-länder från och med den 1 juni 2018.

Dock gavs vissa svenska produkter av specialstål, som USA har ett behov av, ett undantag från tullarna.

Motåtgärder från EU

För att inte EU-marknaden ska svämma över av allt det stål som var avsett för den amerikanska marknaden införde EU provisoriska skyddsåtgärder i form av en tullkvot. Tullkvoten innebär att import av stål till EU som inte rusar över normal stålimport (2015–2017) kan importeras utan tull till EU-marknaden. På så vis tillgodoses stålanvändarnas behov. Om däremot importen av stål till EU rusar över normala importnivåer läggs en 25 procentig tull på "överskottet" för att skydda Europas ståltillverkare mot den negativa bieffekten av USA:s ståltullar. Skyddsåtgärderna är alltså en väl avvägd och balanserad åtgärd som beaktar BÅDE stålanvändares och stålproducenters intressen. Det är alltså över huvud taget inte fråga om någon protektionism.

Dessutom införde EU 2018 så kallade motåtgärder genom att lägga importtullar på whiskey, motorcyklar, apelsinjuice och andra viktiga exportvaror från USA.

Den 1 februari 2019 omvandlades de provisoriska åtgärderna till slutgiltiga skyddsåtgärder gällande tre år. Den 18 juni 2021 beslöt EU:s ministerråd att förlänga EU:s skyddsåtgärder i ytterligare tre år.

Uppgörelse mellan USA och EU, hösten 2021

EU och USA inrättade i slutet av sommaren 2021 ett så kallat Trade and Technology Council – ett råd med uppgift att utveckla samarbete i handelsfrågor med mera. I samband med rådets första möte i Pittsburg USA i september 2021 beslutade USA att avveckla tullarna på import av stål från EU som infördes 2018 och ersätta dessa med en så kallad tullkvot från och med den 1 januari 2022.

Uppgörelsen presenterades i samband med G20-mötet i Rom 30 oktober 2021, med bara en månad kvar tills att EU planerat att fördubbla sina strafftullar på utvalda amerikanska varor, till exempel motorcyklar, motorbåtar, whiskey och juice från USA. Dessa tullar ska enligt uppgörelsen nu istället avvecklas.

Den nya tullkvoten innebär att det stål som EU exporterar till USA kommer att släppas in tullfritt på marknaden upp till en viss angiven nivå eller kvot (tot. 3,3 Mton). Om denna nivå eller kvot överskrids måste en 25-procentig tull betalas på det som överskrider den angivna kvoten. Den tullfria kvoten är beräknad på basis av de importvolymer som var aktuella under åren 2015–2017.

En viktig del av uppgörelsen mellan USA och EU är att USA:s tullkvot bara ska gälla stål som till är framställt inom EU. För att undvika re-export och eventuella kringgåenden kräver USA att stålprodukterna i sin helhet är framställda från grunden inom EU, dvs. ”melted and poured in the EU”.

Dessutom inrättas egna kvoter för 54 olika produktkategorier som i sin tur fördelas så att varje EU-land får egna kvoter – alltså inga gemensamma produktkvoter för hela EU. Kvoterna kommer att administreras kvartalsvis med vissa möjligheter att rulla outnyttjat utrymme i kvoten framåt.

De undantag som USA har beviljat för vissa produkter kommer att förlängas i två år.

Hur har den svenska stålindustrin påverkats av USA:s ståltullar?

Vissa företag har mycket liten export till USA, andra har mer. Vissa företag har också lokal produktion i USA vilket innebär att de har kunnat fortsätta sälja sina produkter utan tullar.

Åren innan USA införde ståltullarna exporterade Sverige ungefär 8–10 procent av sin stålproduktion till USA, vilket motsvarade cirka 4 miljarder kronor per år. Det gör USA till en av de viktigaste marknaderna för export från svensk stålindustri utanför Europa. Eftersom svenska företag producerar specialstål till smala nischmarknader har ett antal stålprodukter lyckats få undantag från tullarna i det fall USA:s tillverkningsföretag behöver just detta svenska specialstål.

Statistik från Jernkontoret och Statistiska centralbyrån visar att svensk stålindustri har förlorat exportintäkter på omkring en halv miljard kronor per år till följd av de tullar som president Trump införde 2018.

Vilka effekter har ståltullarna i ett brett perspektiv?

Handelsströmmarna har förändrats. När en stor marknad som USA stänger dörren så kommer stora volymer av stål att säljas någon annanstans. Europa är en öppen marknad. Utan skyddsåtgärderna riskerar EU att få ett stort överskott av stål till EU-marknaden, med pressade priser som följd.

Ni vill ha frihandel men förespråkar samtidigt tullar inom EU, hur går det ihop?

Vi är för frihandel och öppenhet. Det finns olika sorters tullar som används i olika sammanhang. Om konkurrensen är ojuste, till exempel med statligt stöd, då är det nödvändigt att införa tull som neutraliserar det statliga stödet så att villkoren blir lika. När USA införde sina skyddstullar på det sätt de gjorde, hade andra länder som drabbas rätt att införa så kallade motåtgärder i enlighet med WTO:s regelverk. Dessa motåtgärder genomförde EU 2018 genom att införa importtullar på en rad viktiga exportvaror från USA, till exempel whiskey, motorcyklar och apelsinjuice.

Finns det inte redan tullar idag? Vilka då och vad är skillnaden?

Det finns tillfälliga tullar mot enskilda produkter inom både USA och EU. Exempelvis finns det tullar inom EU på en del stålprodukter från bland annat Kina eftersom de använder statliga stöd för att stödja sina inhemska företag. Detta snedvrider marknaden. Antidumpingtullar är nödvändiga för att den europeiska stålindustrin ska kunna skydda sig mot ojuste konkurrens.

Hur stor är risken att stålpriserna pressas i Europa?

Det finns redan idag en väldigt stor global överkapacitet av stål som bland annat kommer från Kina. Om importen till USA stängs under lång tid så finns det en risk att ännu mer stål istället exporteras till Europa och den europeiska marknaden blir då än mer pressad.

Kommer Kina att kunna dra ner sin produktion?

Det är helt nödvändigt att Kina upphör med statliga stöd. Antidumpingtullar för att jämna ut den ojusta konkurrens de skapat är endast en tillfällig lösning på problemet. På sikt krävs dialog med Kina för att de ska upphöra med de statliga stöden.