Mina beställningar

Varukorgen är tom

Summa:

SEK

Kompetensfärdplan: Kraftsamling för utbildning och kompetensförsörjning

Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna

Gruv- och stålindustrins kompetensfärdplan 

Kompetensfärdplanen Kraftsamling för utbildning och kompetensförsörjning lanserades i juli 2022.

Samhällsbygget vilar på metall och stål. Vare sig infrastruktur, byggnader eller de färdmedel och den elektronik som vi dagligen använder oss av vore möjliga utan de metaller och råvaror som finns under marken. Berggrunden tillhandahöll byggstenarna för det moderna Sverige och de rika malmfyndigheterna blev en värdefull exportvara som än idag bidrar till vårt materiella välstånd.

Resan mot fossilfria och elektrifierade samhällen stärker efterfrågan på järnmalm, basmetaller och andra kritiska råvaror, exempelvis sällsynta jordartsmetaller och grafit. För att möta utvecklingen planerar och genomför gruv- och stålindustrin historiskt stora satsningar med tyngdpunkt i norra Sverige. Initiativen kommer bli avgörande för klimatomställningen, men också bidra till sysselsättning och konkurrenskraft. Framtiden, visar det sig, finns än en gång i berggrunden.

Rika mineralfyndigheter och stora investeringar kommer emellertid inte att räcka. Det krävs människor som har kunskaper, färdigheter och som vill arbeta och utvecklas inom näringarna för att vi ska lyckas. Gruv- och stålindustrin behöver under de närmaste åren rekrytera nya och kompetensutveckla befintliga medarbetare i en omfattning som saknar motstycke. Utmaningen är gigantisk. Om våra medlemsföretag inte lyckas hitta rätt kompetens riskerar möjligheterna gå Sverige förbi. Det nya omställningsstudiestödet som parterna förhandlat fram är en bra grund för att skapa rätt kompetens, men mer behöver göras.

Därför krävs nu en kraftsamling för utbildning och kompetensförsörjning. Näringarna och branschorganisationer, politiken och utbildningsväsendet måste tillsammans göra insatser och investeringar där gruv- och stålindustrin är verksam. Det är något som hela Sverige kommer att tjäna på.

För att svensk gruv- och stålindustri ska kunna möta en ökad efterfrågan, fortsatt vara globalt konkurrenskraftig och kunna bidra med grön omställning, sysselsättning och välstånd, finns det dock en avgörande utmaning som måste hanteras. Eftersom det inte bara är malmen och elen utan framför allt människorna som gjort den svenska gruv- och stålindustrin framgångsrik så har kompetensförsörjningen nu seglat upp som en av de viktigaste frågorna för branschen. Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens måste förbättras. En väl fungerade kompetensförsörjning är central för att höja produktiviteten och stärka företagens konkurrenskraft.

Idag har branschen stora svårigheter att rekrytera nya medarbetare. Rekryteringarna tar för lång tid, företagen behöver kompromissa med kvalifikationskraven och ofta inleda med att fortbilda de nyanställda. Dalande teknikintresse bland unga, minskat söktryck såväl till gymnasieskolans yrkesprogram som till relevanta högskoleutbildningar, samt svårigheter att locka rätt kompetens till branschen är de största hindren för att anställa. Här finns en strategisk utmaning som måste kunna behärskas.

Syftet med denna kompetensfärdplan för gruv- och stålnationen Sverige är att presentera en gemensam bild av de kompetensförsörjningsutmaningar som gruv- och stålindustrin står inför. Färdplanen lyfter också fram vad branschen, politiken och utbildningsväsendet behöver göra för att förbättra kompetensförsörjningen för gruv- och stålindustrin. Gemensamt kan vi stärka den svenska gruv- och stålindustrin genom att säkra branschens kompetensförsörjning. Det är något som hela Sverige tjänar på.

Sedan den första kompetensfärdplanen lanserades 2019 har stora initiativ och investeringar skett inom gruva, järn och stål. Därför behövde rapporten uppdateras.

Kompetensfärdplanen är framtagen av Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet för gruv- och metallutvinnande industri, Swedish Mining Innovation, med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Läs mer om kompetensfärdplanen.