Förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor

Remissvar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Jernkontorets diarienummer: 21/47

Yttrande över Förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor, 2021-11580

Sammanfattning

Jernkontoret, som är järn- och stålindustrins branschorganisation, anser att Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB) förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor i huvudsak är både välformulerade och motiverade. De kommer att bidra till ett tydligare regelverk som kommer att underlätta för våra medlemsföretag i deras arbete med hantering av brandfarliga vätskor. Jernkontoret föreslår dock, med utgångspunkt från förslag från våra medlemsföretag, en omformulering och förtydligande av ett antal paragrafer i kapitel fem Rör- och slangledningar (§§2, 5, 6, 12 och 13) och lämnar en kommentar till Tabell 1 i bilaga 1.

Bakgrund

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. De föreslagna föreskrifterna är tänkta att ersätta fyra tidigare föreskrifter som är 20 - 30 år gamla och behöver uppdateras. Samtidigt har MSB sett över befintliga allmänna råd och i föreskrifterna infogat vissa råd till föreskrifterna för att visa på generella rekommendationer om hur kraven i föreskrifterna kan uppfyllas. Andra råd lämnas i bilaga. Det kommer att vara möjligt att uppfylla föreskrifternas krav även på andra sätt än genom de allmänna råd som anges i föreskrifterna, men de allmänna råden är tänkta att ge en vägledning om vilken säkerhetsnivå en verksamhet bör uppnå.

Syftet med de nya föreskrifterna är att förhindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga vätskor. Översynen har strävat mot en ökad tydlighet så att reglerna ska bli lättare att följa för den enskilde. Det kommer också att spara tid och andra resurser både för verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter.

Kapitel 5 Rör- och slangledningar

5 kap. 2§.

I paragrafen anges att "En rör- eller slangledning ska kunna stängas manuellt. Vid en nödsituation ska flödet snabbt kunna stängas av." I rådgivande text under författningstexten anges:

• "En rör- eller slangledning som inte står under tryck bör anses stängd när pumpen är tagen ur drift.
• Med snabbt bör avses så snabbt som det är tekniskt möjligt med bibehållen säkerhet."

Jernkontoret anses att paragrafen bör omformuleras till att istället beskriva vilken skyddsfunktion som åtgärden ska uppfylla. För viss lagring och hantering av brandfarliga vätskor så är manuell avstängning av rör- eller slangledning inte det mest optimala eller i vissa fall inte ens görligt för att uppnå syftet med föreskriften, som förmodas vara att minska risk läckage från ledningen. Risk för läckage i samband med strömbortfall kan även minimeras med andra åtgärder än att bryta flödet manuellt, t.ex. genom att ha tillgång till reservkraft. Skyddsfunktionen kan också utgöras av att man har ventiler som stänger automatiskt vid strömavbrott. Anledningen till att man inte bör kräva en manuell stängventil är att det kan finnas ämnen där det inte är aktuellt att skicka in personer för att stänga manuellt vid ett eventuellt läckage.

5 kap. §5

I paragrafen anges att "Rörgenomföringar ska vara täta." Även här menar vi att paragrafen istället bör ange vad man vill uppnå. Jernkontoret anser inte att det är ett självklart krav för alla genomföringar. Inte ens om rörgenomföringen innebär att röret löper in i en annan byggnad är det självklart att genomföringen måste vara tät. Vissa förråd med tak utan täta väggar klassas också som byggnader och där kanske tätheten i rörgenomföringen inte uppfyller någon självklar funktion. Jernkontoret föreslår att paragrafen förtydligas till att ange vilken funktion som ska säkerställas i samband med rörgenomföringar.

5 kap. §6

I paragrafen anges "Slangledningar får inte vara inbyggda i väggar, tak eller golv eller på annat sätt vara förlagda dolt i en byggnad." Jernkontoret kan inte se motivet till detta krav. Jernkontoret utgår från att MSB har den uppfattningen att användning av slangar alltid innebär en större risk för slitage och läckage än användning av rör. Föreskriften bör vara teknikneutral och i stället fokusera på funktions- och kvalitetskrav på anläggningars rör- och slangledningar.

5 kap. §12

I paragrafen anges att "Slangledningar får endast användas som temporär lösning eller då deras rörlighet behövs. Längden ska vara anpassad utifrån behovet. Slangledning ovan mark ska regelbundet inspekteras med avseende på slitage och vid behov bytas." Syftet med kravet anges vara att styra användningen av slang till endast de tillfällen då dess egenskaper faktiskt behövs. Även här anser Jernkontoret att föreskriften är onödigt kategorisk. Det kan finnas tillfällen då slang kan vara en utmärkt lösning även som en "icke-temporär lösning". Jernkontoret förordar att föreskriften ställer funktions-, kvalitets- eller säkerhetskrav i stället för att utpeka vissa lösningar som oacceptabla.

5 kap. §13

I paragrafen anges att "Rör- och slangledningar som varaktigt tas ur bruk ska tömmas och rengöras. Rörledningar ska dessutom gasfriförklaras. Anslutningar ska tas bort eller åtgärdas så att de inte kan användas." Jernkontoret önskar att MSB strävar efter att hitta ett annat ord än "gasfriförklarad" för att beskriva att rör- eller slangledningen är tömd på den brandfarliga vätska och den gas som kan finnas i samband med sådan förvaring, vilket inte är detsamma som att den är helt fri från gas. I så fall skulle det krävas vakuum vilket inte är vad man syftar på. Även om termen använts i tidigare föreskrifter vore det bra om föreskrifterna blir lättare att förstå framöver genom att använda ord som bättre beskriver vad man vill uppnå.

Tabell 1 i bilaga 1

I texten till Tabell 1 står: ”Minsta avstånd i meter vid placering av cisterner ovan mark”. Den beskrivande texten är därmed missvisande då tabellen inte endast omfattar cisterner. Även i texten innan tabellen nämns endast cisterner, men då det står om lösa behållare i tabellen bör det även framgå i texten innan tabellen.

Gäller avstånd i tabellen endast vid placering utomhus eller kan det även vara avstånd mellan en byggnad med en cistern eller med lösa behållare? Detta bör förtydligas.

Vad avses med parkerade fordon som nämns i tabellen? Hur ska detta upprätthållas över tid? Är lösningen att det inom detta område ska skyltas med förbud mot fordonsparkering? Lastning- och lossning bör vara undantaget från detta avståndskrav och detta behöver förtydligas,

Jernkontoret

Annika Roos, verkställande direktör 

Karin Östman, handläggare