Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 (Dnr N2013/2942/TE)

Till Näringsdepartementet

Jernkontoret ställer sig bakom det remissvar som Näringslivets transportråd lämnat tillsammans med TransportGruppen samt det remissyttrande som lämnats av SSAB EMEA. I remissvaret nedan lyfts fram frågor som är särskilt viktiga för stålindustrin.

 

Sammanfattning

• Jernkontoret är i huvudsak positivt till Trafikverkets förslag.
• Prioritera sjöfarten högre.
• Gör en samlad analys av hur EU:s svaveldirektiv påverkar kraven på landtransporter.
• Se över möjligheterna för omledning på Norra stambanan och stambanan över Övre Norrland vid större driftstörningar.
• Verka för god kompetensförsörjning inom näringslivet genom att underlätta arbetspendling och internationella kontakter.
• Höj inte banavgifterna innan kapaciteten och kvaliteten på järnvägen förbättrats.

Allmänt

Jernkontoret är i huvudsak positivt till Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet. Vi välkomnar särskilt att regeringen och riksdagen har beslutat att höja de statliga anslagen för åtgärder i transportsystemet för perioden 2014-2025 jämfört med den nuvarande planen. Vi ser dock att de beslutade 522 miljarder kronor för planperioden endast räcker till att återställa transportsystemets funktion till vad den en gång planerats vara men inte till att den utvecklas vidare för att kunna möta framtidens utmaningar.

Sjöfart

Med tanke på att mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel går på köl borde sjöfarten ha beretts större plats i Trafikverkets förslag. Sjöfarten är en viktig del av transportsystemet och skulle kunna användas i större utsträckning för att avlasta landtransporter med kapacitetsproblem. Fartygstransporter är dessutom många gånger det mest energieffektiva transportsättet.

Jernkontoret anser att Trafikverkets förslag skulle ha innehållit en samlad analys av hur EU:s svaveldirektiv från den 1 januari 2015 påverkar behovet av ökad transportkapacitet på vägar och järnvägar. Överflyttningen av sjöfartens transporter till vägar och järnvägar kommer att kraftigt öka belastningen på de redan hårt prövade näten.

Vi är samtidigt positiva till att regeringen i budgetpropositionen föreslår satsningar riktade till sjöfarten för att underlätta den omställning som svaveldirektivet innebär och att staten nu tar ett större ansvar för sjöfartens infrastruktur såsom isbrytning och drift av kanaler och slussar. De av regeringen föreslagna åtgärderna räcker dock inte alls för att återställa konkurrenskraften som försvagas till följd av svaveldirektivet men är ett första steg i rätt riktning.

Huvuddelen av regeringens satsning på sjöfarten och basindustrin är dessutom tidsbegränsad till åren 2014-2016 medan de nya svavelreglerna som skadar bland annat stålindustrins konkurrenskraft är permanenta. Jernkontoret anser att statens ska ha huvudansvaret för infrastrukturen även inom sjöfarten. Vi menar därför att Sjöfartsverkets finansiering bör ses över mer varaktigt och i fortsättningen, i större utsträckning ske över statliga anslag istället för farledsavgifter.

Kraven som ställs på bland annat sjöfartens utsläpp leder utvecklingen i riktning mot större och mer energieffektiva fartyg, vilket är bra, men ändrar också kraven på infrastrukturen. De energieffektivare fartygen har ofta mindre styrka i förhållande till sin storlek och kan därför få större problem med exempelvis vintersjöfart. Detta behöver transportpolitiken i Sverige ta hänsyn till.

Hamnar

Staten har en viktig roll för att skapa långsiktiga förutsättningar för samhällsplaneringen och en samhällsekonomiskt effektiv fördelning av infrastruktursatsningar. Vad gäller hamnar har staten valt att verka i den riktningen genom att peka ut vissa som nationellt strategiska. Jernkontoret menar att det är viktigt att den prioritering som utpekandet innebär inte påverkar fördelningen av resurser till exempelvis isbrytning. Det är också viktigt att utpekandet av nationellt strategiska hamnar inte innebär att flexibiliteten minskar för staten att svara upp mot förändrade kapacitetsbehov i såväl strategiska som andra hamnar vid förändringar av logistiska flöden.

Sårbarhet

Liksom Näringslivets transportråd och TransportGruppen anger i sitt remissvar anser Jernkontoret att åtgärder för att minska transportsystemets sårbarhet är av stor vikt. Upprepade urspårningar på stambanan genom Övre Norrland bara i maj-juni 2013 visar tydligt på behovet av ökad drift och underhåll på järnvägen men också på vikten av omledningsmöjligheter på viktiga transportstråk vid störningar. För att möjliggöra pålitliga transporter för stålindustrin bör omledningen av tunga transporter från Norra stambanan och stambanan över Övre Norrland ses över. Det kan handla om satsningar på ökad bärighet på och elektrifiering av anslutande befintliga banor och framtida investeringar i ny infrastruktur i form av till exempel Norrbotniabanan.

Arbetspendling

Stålindustrin är inte enbart beroende av goda möjligheter till godstransporter utan också till arbetspendling för att kunna säkerställa kompetensförsörjningen vid sina anläggningar. Stålföretagen verkar dessutom ofta i regioner med hög arbetslöshet och är betydelsefulla genom att de skapar arbetstillfällen både direkt och indirekt. Stålindustrin är också en utpräglad exportindustri med ett betydande internationellt ägande, vilket ställer krav på tillgängligheten och snabba internationella förbindelser.

Stålindustrierna i Hagfors och Munkfors saknar järnvägsförbindelse och riksväg 62 har strategisk betydelse för arbetspendling och godstransporter. För Hagfors har även länsväg 240 som kopplar orten till Rv 62 av stor betydelse. Här handlar det framförallt om att öka standarden och bärigheten på vägnätet för att säkerställa framkomlighet för både person- och godstransporter och att kunna möta framtida krav på ökad kapacitet.

Banavgifter

En fördubbling av banavgifterna föreslås från år 2014 till 2025, trots att riksdagen har ställt sig negativt till detta. Jernkontoret anser att en höjning av avgifterna inte ska ske före en förbättring av kapaciteten och kvaliteten på järnvägsnätet. Jernkontoret delar Näringslivets transportråds åsikt om att det bör ske en omprövning av det tidigare regeringsbeslutet om höjda banavgifter till och med år 2021 och fortsatta höjningar till 2025 enligt Trafikverkets nu lämnade planförslag.

Bo-Erik Pers
Verkställande direktör

Jenni Ranhagen
Senior advisor