Energimarknadsinspektionens rapporter om reglerat tillträde till fjärrvärmenäten (EI R2013:04) och Prisförändringsprövning och likabehandlingsprincip för fjärrvärme (EI R2013:17)

Näringsdepartementet
Willy Hallgren

Jernkontorets diarienr: 15/13, 16/13

Jernkontoret har fått ovanstående rapporter på remiss och väljer att besvara dem i ett gemensamt yttrande. Vi vill också hänvisa till yttrande från Industrigruppen återvunnen energi (IÅE).


Sammanfattning

Jernkontoret anser att förslagen om reglerat tillträde till fjärrvärmenäten och prisförändringsprövning inte ska införas.

Vi bedömer att ett reglerat tillträde i enlighet med förslaget inte kommer att förbättra värmeproducentens ställning i samband med förhandlingar om fjärrvärmesamarbeten och därmed inte leda till ökad användning av restenergier från industrin.

Vi förordar möjlighet till ökad konkurrens på värmemarknaden och kan därför inte se fördelarna med föreslagen prisförändringsprövning.
Vi stödjer förslaget att Fjärrvärmenämnden kan läggas ner eftersom den ändå inte har fyllt någon funktion.

Vi anser att synen på restenergier/spillvärme behöver förändras och att regeringen bör bidra till detta genom att se över de styrmedel som negativt påverkar möjligheterna att nyttja restenergier från industrin.

Motivering

• Reglerat tillträde stärker inte värmeproducenternas position.
I rapporten påpekas att regelverket riskerar att påverka styrkeförhållandena mellan parterna och därför inte gälla för befintliga samarbeten. Det gäller dock inte bara i befintliga samarbeten utan i allra högsta grad även i samband med nya samarbeten. Vår bedömning är att befintliga samarbeten i de flesta fall har villkor som är bättre för värmeproducenten än vad föreslaget reglerat tillträde skulle innebära. Att fjärrvärmebolaget inte tar del i risken på något sätt är inte normalt. Det innebär att förskjutningen i styrkeförhållande snarare skulle gå åt att fjärrvärmeföretaget får ett bättre utgångsläge än värmeproducenten vid nya förhandlingar. Syftet att stärka värmeproducentens position har därmed misslyckats.

• Den samhällsekonomiska nyttan kan inte värderas fullt ut.
I utredningsuppdraget och rapporten påpekas att det är den samhällsekonomiska nyttan som ska vara vägledande för om tillträdet blir av eller inte. De beräkningar som ska ligga till grund för bedömningen är dock i första hand företagsekonomiska och den samhällsekonomiska aspekten förväntas internaliseras via skatter och andra styrmedel. I näringsdepartementets PM 2012/1676 uttrycks en vilja att restvärmeleverantörer ska kunna få avsättning för sin restvärme. Vi tolkar det som att näringsdepartementets har en insikt om att det finns en grundläggande samhällsekonomisk vinst med att nyttja restenergier. Den vinsten, resurseffektiviseringen, kommer inte att kunna bedömas enbart genom att jämföra kostnaderna för olika värmeproduktion vilket har varit EIs utgångspunkt.

• Konkurrenskraften för fjärrvärmen kommer att försämras.
Med ett fortsatt monopol finns inga incitament att lösa de problem som fjärrvärmen har. Olika regleringar skapar nya problem och intresset för fjärrvärme riskerar att minska hos både producenter och kunder. Ett öppet nät skulle öka konkurrensen och kunna förbättra villkoren för kunderna.

• Användning av restenergier från industrin måste betraktas som miljö- och resurseffektivt
Stålindustrin har i sin produktion och bearbetning av stålprodukter behov av stora mängder värme av hög kvalitet dvs höga temperaturer och kontrollerad atmosfär. I samband med processerna bildas därför stora mängder restenergier (spillvärme) som inte kan användas inom anläggningen där för att energin inte är av tillräcklig kvalitet. En del av den energin är dock möjlig att hantera på ett sätt så att den har tillräcklig kvalitet för att användas som uppvärmning i t ex fjärrvärmenät. Viktigt att notera är att energin redan använts i processerna på den högre kvalitetsnivån som är det primära skälet till energianvändningen. Eventuell miljöpåverkan har också omhändertagit i samband med den primära användningen.

Ur samhällssynpunkt bör alltså all användning av denna energi vara en vinst eftersom det minskar användning av energiråvaror någon annanstans.

I EIs rapport nämns att ett skäl till att fjärrvärmeföretaget kan neka tillträde är om spillvärmen i sitt ursprung är fossilbaserad och att detta skulle leda till kundbortfall. Detta synsätt tyder på en ovilja att ge kunden korrekt och saklig information och kan snarare ses som ett svepskäl för att slippa samarbeten med industrin.

Ett annat problem är t ex elcertifikatsystemet som gynnar elproduktion från förnybara bränslen och därmed indirekt också gynnar den värmeproduktion som kommer från dessa kraftvärmeanläggningar. IVL konstaterar i en rapport (1) att det behövs ”…ett likvärdigt system för ekonomisk stimulans för industriellt restvärme…”

Regeringen skulle kunna förbättra förutsättningarna för ökad användning av restenergier genom att tydliggöra att restenergier står högst upp i energianvändningshierarkin oavsett vilken ursprunglig energiråvara som använts. Regeringen bör också se över befintliga styrmedel så att dessa inte missgynnar utan snarare gynnar användningen av industriella restenergier.


JERNKONTORET

Bo-Erik Pers
Verkställande direktör

Helén Axelsson
Energi- och miljödirektör


(1) IVL B2077 "Förutsättningar för ökad nytta av restvärme”, Arnell mfl