Visionsinriktat arbete under ett tufft 2020

Trots coronapandemin, som satt sina spår i verksamheterna, har svensk stålindustri fortsatt arbeta för att leda den tekniska utvecklingen, bidra till en hållbar omställning och miljönytta samt säkra kompetensförsörjningen. En sammanställning av 2020 pekar på ett visionsinriktat arbete för hela stålindustrin.

Jernkontorets vd Bo-Erik Pers blickar bakåt (fotomontage).

Med coronapandemin som dragit över världen blev året 2020 inte den start på "det glada 20-talet" som många hade önskat. Sverige och den svenska stålindustrin har i hög grad påverkats när värdekedjor brutits och orderingångar minskat. Samtidigt har företagen fokuserat på att inte tappa kompetens eller utvecklingstakt. Satsningar för tillväxt och för att ställa om till en ännu mer hållbar industri enligt den gemensamma visionen har fortsatt.

– Flera av stålföretagen drabbades hårt under coronakrisens första våg, med korttidspermitteringar och varsel som resultat. Men vi ser att hösten och vintern inneburit en viss, om än mycket skör, återhämtning. Våra svenska företag är världsledande på sina nischmarknader och vi vet att våra produkter efterfrågas när samhällen utvecklas, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

Omställning och ledarposition inom innovation och forskning förutsätter att svensk stålindustri kan fortsätta att attrahera rätt kompetens, därför utgör kompetensförsörjning en av industrins absolut viktigaste frågor.

– Kompetensförsörjningsfrågorna kommer fortsatt att vara högt på agendan under 2021, svårigheterna under 2020 har lagt ytterligare perspektiv till hur vi ska kunna säkra och behålla rätt kompetens. Samtidigt har svensk stålindustri mycket att erbjuda, inte minst för unga människor som vill arbeta och bidra till en hållbar utveckling, säger Bo-Erik Pers. 

Ett axplock av nyheter från svensk stålindustri under 2020:

Svensk stålindustri fortsätter att leda den tekniska utvecklingen


HYBRIT startar pilotanläggning för fossilfritt stål. Genom att driftsätta HYBRITs pilotanläggning tar SSAB, LKAB och Vattenfall nästa viktiga steg för att bli först i världen med en värdekedja för fossilfritt stål. 

Ovako först i världen att värma stål med vätgas. Tillsammans med Linde Gas AB har Ovako genomfört ett fullskaletest att inför valsning värma stålet med vätgas. Testet utfördes med goda resultat i en av företagets gropugnar i valsverket i Hofors och under förutsättning att rätt finansiellt stöd och infrastruktur finns kan koldioxidutsläpp från valsning helt reduceras. 

gropugn.jpg

Ett uppvärmt göt på väg från värmningsugn till valsning vid Ovako i Hofors. Foto: Pia och Hans Nordlander, Bildn, Jernkontorets bildbank.

Nytt projekt för fossilfri uppvärmning i stålindustrins ugnar. Projekt PLATIS i Hofors kommer att undersöka, testa och bedöma plasma som möjlig teknik för att göra ugnsprocesserna fossilfria. Energimyndigheten bedömer att PLATIS även kan bidra till tekniksprång för uppvärmningsprocesser utanför stålindustrin. 

Stora delar av svensk stålindustri går samman för mer elektrisk ämnesvärmning. Projektet ska redogöra för vilka tekniska möjligheter stålindustrin har att ersätta fossila värmningssystem med elektrisk värmning. Syftet är att reducera utsläpp av koldioxid i samband med värmningsprocesser genom högre verkningsgrad och mindre materialförluster. 

Metallindustrin lanserar ny forskningsagenda. Den svenska metallindustrin lanserar en helt ny forsknings- och innovationsagenda, Nationell samling kring metalliska material. Den nya agendan vill att svensk metallindustri ska vara en välkänd och viktig möjliggörare i världens strävan att forma en bättre framtid. Det innebär att dess erbjudanden till kund ligger i den absoluta tekniska, ekonomiska och miljömässiga framkanten och utvecklas av drivna, engagerade och innovativa människor. Samtidigt har tillverkningsmetoderna ett så litet miljömässigt fotavtryck som det bara är möjligt.

Metalliska material beviljas en tredje etapp. Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, med hemvist på Jernkontoret och finansiering från Vinnova, får en tredje etapp beviljad. Etappen kommer att löpa mellan 2020–2022 och ta till vara på nya områden från den strategiska agendan: Nationell samling kring metalliska material

Nätverket Stålakademin är en möjlighet för hela branschen. Ett brinnande engagemang och en stark tro på samverkan är grunden till att det nya nätverket Stålakademin bildades på initiativ av Jernkontoret. Stålakademin är en plattform för erfarenhetsutbyte mellan stålindustrin och den akademiska världen. 

Ståldagen 2020 med fokus på Sveriges konkurrensfördelar på den globala marknaden. Årets upplaga av Ståldagen samlade över 240 personer som följde diskussionerna om bland annat läget för global handel och hur Sveriges står sig i global konkurrens. 

Svensk stålindustri fortsätter att skapa miljönytta


Cirkulär ekonomi och återvinning på den svenska regeringens agenda.
Regeringen har i möte med bland andra Jernkontoret diskuterat hur regler kring en cirkulär ekonomi bidrar till att samhället nyttjar alla material i ett kretslopp – och att det sker på ett hållbart sätt. 

Tunga inspel från ett av världens mest cirkulära material. Ett material som kan återvinnas om och om igen med bibehållen kvalitet är en förutsättning för en cirkulär ekonomi. Krav på återvinningsbarhet bör införas bland de hållbarhetsprinciper som diskuteras inom ramen för EU-kommissionens Circular Economy Action Plan (CEAP). Detta skulle ge mer effekt än det krav på ökad mängd återvunnet i en produkt som föreslås för att stimulera efterfrågan på återvunnet material. 

Svanen bör gynna produkter med bra miljöprestanda. Jernkontoret befarar att Svanenmärkningens föreslagna skärpning av krav på andel återvunnen metall i produkter kan leda till att konsumenter väljer bort hållbara produkter av stål. Om Svanenkriterierna innehöll krav på produktdesign för bättre möjligheter att separera materialen efter produktens livslängd, skulle det i sin tur förbättra möjligheterna att samla in och återvinna ännu mer skrot. 

utegym.jpg

En miljömärkning, tillexempel Svanen, bör underlätta för konsumenten att välja produkter från leverantörer med bra miljöprestanda för produktens hela livscykel.

Ett förbättrat vattendirektiv via Den gröna given. De senaste fem åren har Jernkontoret arbetat för att öppna och förbättra EU:s ramdirektiv för vatten eftersom nuvarande formuleringar försvårar för viktiga klimatåtgärder. Inom EU-kommissionens Gröna giv (The Green Deal) finns möjligen en ny väg att påverka det viktiga direktivet. 

Värdefulla restprodukter gör samhällsnytta. När stålindustrin tillverkar stål produceras även restprodukter, det vill säga biprodukter och avfall. Hela 80 procent av restprodukterna återanvänds som råvaror i ståltillverkningen eller säljs för användning inom andra branscher. Stålindustrin arbetar ständigt med att öka användningen och hitta nya användningsområden. Under året inleddes ett forskningsprojekt om att med slagg kunna återskapa korallrev.

Miljövarudeklarationer för stål möjliggör miljömedvetna val. Miljövarudeklarationer gör det möjligt att jämföra produkters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det är därför mycket positivt att allt fler svenska stålföretag redovisar miljövarudeklarationer för sina produkter. 

Elektrifieringsstrategin måste undanröja hindren för Sveriges hållbara utveckling. Sveriges energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman bjöd in till ett första möte med samhällets olika elförbrukande aktörer. Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret, presenterade basindustrins behov, nyckelfrågor och bidrag till arbetet för en snabb och ändamålsenlig elektrifiering av Sverige. 

EU:s förslag om hållbar finansiering motverkar en hållbar utveckling. I slutet av november kom EU-kommissionens förslag till krav och kriterier för vad som kan klassas som miljömässigt hållbara investeringar. Kommissionen har dessvärre gjort förenklade tolkningar av förordningen, och om förslaget går igenom är det flera näringslivsbranscher och energislag i Sverige som faller utanför ramen för miljömässig hållbarhet enligt EU, trots att dessa uppvisar en hög miljöprestanda. Svensk stålindustri är ett exempel på det. 

Stort genomslag för kampanj om #stålnytta. Under hela hösten 2020 har Jernkontoret synliggjort exempel på hållbar #stålnytta. Mottagandet har varit över förväntan och förutom att ge ökad kunskap om var det svenska stålet finns och gör nytta, har kampanjen närt den stolthet som många människor på stålorter och inom svensk stålindustri känner. 

Svensk stålindustri fortsätter att arbeta för kompetensförsörjning


Bergsskolan full pott med fyra av fyra utbildningar för hösten 2020. Myndigheten för yrkeshögskolan har beslutat att Bergsskolan i Filipstad får erbjuda samtliga fyra utbildningar som skolan ansökt om. Samtidigt ändrar Bergsskolan sin struktur och blir åter sin egen huvudman. Båda besluten ska stärka stålföretagens tillgång till kompetens och innebär en viktig nystart för Bergsskolan. 

Internationella kvinnodagen med fokus på 100 procent av kompetensen. Varje år den 8 mars uppmärksammas Internationella kvinnodagen över hela världen. Med budskapet att stålindustrin inte har råd att gå miste om den resurs som halva befolkningen utgör, slog svenska stålföretag under 2020 ett slag för att 100 procent av kompetensen behövs. 

100procent - prm-webb.jpg

Nedskärningarna blir ett hot mot Sverige som kunskapsnation. Regeringens beslut att skära i Vinnovas och Tillväxtverkets budgetar är nedslående. Stålindustrin vill gasa, inte bromsa, för det svenska innovationssystemet i den kommande forskningspropositionen. Det skriver tio representanter för näringslivet, däribland Jernkontorets vd Bo-Erik Pers, i en debattartikel på altinget.se.

Järnkoll håller digitala lektioner för gymnasieelever. Projektet Järnkoll är en satsning som Jernkontoret gör med syfte att inspirera unga människor att söka sig till stålindustrin. I vanliga fall leder Järnkoll klassrumslektioner och studiebesök med gymnasieelever. Men under våren 2020 har lektionerna flyttat till digitala plattformar. 

Stjernkvists gymnasieutredning ett viktigt steg i rätt riktning. Den svenska gymnasieskolan behöver reformeras. Det slår utredaren Lars Stjernkvist fast. I sin utredning om dimensionering presenterar han viktiga och långtgående förslag för att stärka gymnasieskolans koppling till arbetsmarknaden.