Ny historisk rapport om Sveriges och Finlands medverkan i europeisk stålforskning

Lagom till Europadagen den 9 maj ger Jernkontorets bergshistoriska utskott ut en unik och detaljerad dokumentation av svenskt och finländskt deltagande i europeisk stålforskning under sju decennier. Rapporten skildrar tiden från bildandet av Kol- och stålgemenskapen 1951 till dagens Kol- och stålforskningsfond (RFCS) och utgör ett värdefullt bidrag till EU:s historia.

Kol- och stålgemenskapens gamla flagga viks ihop under överinseende av Romano Prodi och Enrico Gibellieri den 23 juli 2002, när gemenskapen upphörde efter 50 år. Foto: Christian Lambiotte, källa: EC - Audiovisual Service

Rapporten ”Dokumentation av svenskt och finländskt deltagande i europeisk stålforskning” av Sven Sundberg, tidigare forskningschef på Jernkontoret, är en djupgående dokumentation av en viktig del av den nordiska stålforskningens historia under tiden efter andra världskriget. Rapporten publiceras lagom till Europadagen den 9 maj 2021.

Efter ett inledande avsnitt om europeiskt forskningssamarbete före andra världskriget redogör rapporten för Sveriges nära kontakter med den europeiska kol- och stålgemenskapen som bildades med Parisfördraget 1951 och som trädde i kraft 1952.

– Efter att Sverige och Finland blivit medlemmar i EU 1995, kunde dessa länder delta fullt ut i den europeiska stålforskningen inom unionen, vilket också gjorde att även forskningsinstituten, högskolorna och universiteten kunde ta delta i de europeiska forskningsprojekten, säger Sven Sundberg, författare till rapporten.

Sverige och Finland har under årens lopp varit mycket framgångsrika med att få forskningsmedel. En av anledningarna är att forskare i dessa länder har vana att arbeta i gemensamma projekt genom Jernkontorets gemensamma forskning. Rapporten redogör för hur mycket forskningsmedel som Sverige och Finland har tagit emot från Kol- och stålunionens forskningsfonder under perioden 1995−2002 samt från Kol- och stålforskningsfonden (The Research Fund for Coal and Steel, RFCS) under perioden 2002−2017.

Inom Kol- och stålgemenskapen beviljades Sverige de mesta av sina mottagna medel till forskningsprojekt inom områdena specialstål och legerade stål, valsning av platta produkter samt kemisk analys. Från RFCS har för Sverige cirka en fjärdedel av medlen beviljats projekt inom malm och den grundläggande järnframställningen, medan resten är relativt jämnt fördelat på de olika områdena. Finland har däremot en helt annan fördelning. Det mesta av medlen har där gått till stålprodukter för byggnader, konstruktioner och industrin samt till metallfysik och legeringsdesign.

– Genom att delta i projekten kunde svensk och finsk stålindustri och framför allt de svenska branschforskningsinstituten, Mefos och Institutet för Metallforskning – båda numera Swerim – bygga upp ett europeiskt nätverk och knyta viktiga personliga kontakter med sina forskarkollegor, säger Sven Sundberg.

flaggor.jpg
Europeiska kol- och stålgemenskapens flaggor 1958−1972 och 1986−2002.

I enlighet med bestämmelser i Parisfördraget avslutades Kol- och stålgemenskapen år 2002. Dess fonder samlades i RFCS där medlen skulle användas för forskning inom kol- och stålindustrin. Rapporten upptar slutligen även samarbete med andra europeiska organisationer inom järn- och stålområdet såsom Eurofer och Eurab.

Rapporten ingår i Jernkontorets bergshistoriska rapportserie H som nummer 88 och kan beställas på Jernkontorets webbplats till en kostnad av 175 kronor, se Dokumentation av svenskt och finländskt deltagande i europeisk stålforskning – Jernkontorets roll i händelseutvecklingen

H-88-dokumentation-av-stalforskning-EU.jpg

Se även:
Svensk stålindustrins arbete inom Europeisk stålforskning idag