Järn- och stålindustrin om fem direktiv i Fit for 55

Järn- och stålindustrin i Sverige ligger i absolut framkant för omställning mot minskade utsläpp och klimatfrågan står högt på agendan hos företagens ledningar och i styrelserummen, marknadens krav och kundernas efterfrågan driver utvecklingen. Omfattande och överlappande lagstiftning i paketet Fit for 55 riskerar därför att flytta företagens fokus och resurser från åtgärder för klimatet, till efterlevnad av detaljlagstiftning.

Helén Axelsson och Pär Hermerén har tillsammans med experterna på järn- och stålföretagen i Sverige satt sig in i EU:s stora klimatpaket, Fit for 55. Foto: Pia Nordlander, illustration: European Union, 2021.

Under sommaren 2021 presenterade EU-kommissionen det stora energi- och klimatpaketet Fit for 55. Paketet innehåller förslag till justeringar av existerande EU-lagstiftningar för klimat och energi med syftet att göra dessa mer kompatibla med det skärpta klimatmålet på 55 procent lägre utsläpp av växthusgaser 2030 (jämfört med 1990) inom EU.

Det är marknadens efterfrågan inte strängare regleringar som driver omställningen

Järn- och stålindustrin i Sverige ligger i absolut framkant för omställning mot minskade utsläpp och klimatfrågan står högt på agendan hos företagens ledningar och i styrelserummen. Redan idag och även på sikt är det marknadskrav och kundernas efterfrågan som driver utvecklingen mot mer klimatsmarta och hållbara processer och produkter.

– Ändringsförslagen i Fit for 55 är omfattande, detaljerade och i viss mån överlappande. Det riskerar att bli kontraproduktivt för svensk industri. Resurserna, både tid och ekonomi, behöver fokusera på faktiska åtgärder som ger resultat för klimatet, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Fit for 55 får inte skada svensk konkurrenskraft på den globala marknaden

Regelverken under Fit for 55 måste stödja en effektiv omställning för järn- och stålindustrin genom en rimlig planeringshorisont, stöd för ny teknik och konkurrensneutrala villkor inom EU. Dessutom måste hänsyn tas till den konkurrens som industrin möter globalt vad gäller skatteregler och andra kostnadsdrivande styrmedel. Tyvärr saknas ett perspektiv om marknaden utanför EU nästan helt i EU-kommissionens analyser, vilket gör att styrmedlen inte heller kommer att stötta en klimatanpassad europeisk industri att ta marknadsandelar globalt.

Fit for 55 får inte försämra för energiförsörjningen i Sverige

Förslagen riskerar att ha en negativ påverkan på Sveriges möjligheter att utveckla vår energimix och skapa en effektiv elmarknad som stöttar utvecklingen på ett kostnadseffektivt sätt. Regelverken får inte begränsa eller försvåra möjligheten för leveranssäker, konkurrenskraftig och klimatneutral försörjning av el och bioråvara för svensk industri.

– Dessutom begränsar EU-kommissionens stora fokus på energieffektivisering viktiga klimatåtgärder och industriell utveckling. Industrin måste själva få välja teknik, optimera och ha rådighet över sin verksamhet, det är inte lagstiftarens uppgift eller kompetensområde, säger Helén Axelsson.

– Maximal energieffektivisering är inte nödvändigtvis alltid detsamma som att så effektivt som möjligt minska klimatpåverkan, och för oss är det ingen tvekan om att klimatet måste ha högst prioritet i nuläget, fortsätter Helén Axelsson.

Synpunkter på fem av de direktiv som EU-kommissionen ska ändra

Järn- och stålindustrin i Sverige har lämnat initiala synpunkter på förslag till förändringar på fem av de direktiv som omfattas av Fit for 55, dessa synpunkter delges nu relevanta departement och beslutsfattare.

  • EU-kommissions förslag till ändring av utsläppshandelsdirektivet 
    Inom stålindustrin pågår utveckling och planering för åtgärder som kan minska utsläppen. Genomförandet av åtgärder påverkas av tillgång till energi, tid för tillståndsprocesser och lönsamhet. EU:s utsläppshandelssystem måste därför revideras med utgångspunkt från att handelssystemet ska stödja en effektiv omställning för stålindustrin med avseende på tid, kostnader och konkurrenskraft.
  • EU-kommissionens förslag till förändringar i förnybartdirektivet (RED II) 
    Förslaget till ändringar i förnybartdirektivet är för detaljerade och riskerar att inskränka på medlemsstaternas suveränitet i val av energimix, samt påverka elmarknadens funktion och systemets kostnadseffektivitet. Förnybartmålet görs i och med ändringsförslagen allt mer centralt, och riskerar att innebära suboptimeringar i förhållande till det övergripande klimatmålet. Direktivet kan också inskränka industrins möjligheter att använda resurser från svensk skogsnäring för sitt energibehov, ett svenskt intresse som bör bevakas noga genom kommande förhandlingar.
  • EU-kommissionens förslag till förändringar i energieffektiviseringsdirektivet 
    En ökad energieffektivisering i förhållande till syftet och nyttan med användningen av energin är en viktig del i arbetet för minskad klimatpåverkan, samt en ökad konkurrenskraft för industrin. Men det får samtidigt inte stå i vägen för de klimatambitioner som industrin arbetar helhjärtat för. EU:s energieffektiviseringsdirektiv bör utformas för att underlätta en sådan utveckling.
  • EU-kommissionens förslag till energiskattedirektiv
    Energiskattedirektivet sätter ribban för minimiskattenivåer vilket skapar möjlighet att ha konkurrensneutrala villkor för industrin inom EU. Den svenska skattepolitiken med höga generella energiskatter förutsätter dock att skattenivåerna kan differentieras mellan hushåll och industri. Direktivet måste bibehålla den möjligheten.
  • EU-kommissionens förslag till gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) 
    EU-kommissionens förslag till gränsjusteringsmekanism beskrivs som ett verktyg för att motverka koldioxidläckage, men som helt bortser förslaget från att det finns en marknad utanför EU där europeiska produkter konkurrerar och gör klimatnytta.