Ny rapport om teknikhistorisk järnjätte: Bagges Blåsmaskin

I rapporten ”Bagges blåsmaskin” presenterar ingenjören Björn Björck fakta som visar att flera bruks- och teknikhistoriska museer runt om i landet bör se över sin information om blåsmaskiner och deras upphovspersoner. Rapporten avslöjar dessutom att konstruktionen som fick det första patentet i Finland redan fanns patenterad och i bruk i Sverige.  

Bagges blåsmaskin vid Flatenbergs hytta. Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia commons, CC BY-SA 3.0

I en ny historisk rapport (H 86) från Jernkontorets bergshistoriska utskott, Bagges blåsmaskin – Teknikhistorisk undersökning av en produktionsutrustning, beskriver författaren Björn Björck ingående den maskin som han, enligt förordet, i sin ungdom hyste skräckblandad fascination inför.

En blåsmaskin är en apparat som pressar ut luft. Blåsmaskiner används än idag för en mängd olika ändamål inom industrin, men den konstruktion som Björn Björck har gjort en grundlig undersökning och källforskning kring är den under lång tid använda Bagges blåsmaskin. Den började användas under 1830-talet för att förse masugnar, stålugnar och färskningshärdar med luft för förbränning, så kallad blästerluft. Konstruktionen var i drift fram till 1940-talet.

Bagges trecylindriga blåsmaskin tillverkades i över 150 exemplar och fortfarande finns många bevarade runt om i landet. Oftast finns de på ursprunglig plats i gamla hyttor och smedjor. Det är därför ovanligt att tydligt kunna beskåda hela maskinen, men i Lesjöfors finns en blåsmaskin uppställd som industriminnesmärke i ensamt majestät. Ett fåtal ”Baggemaskiner” är restaurerade och kan demonstreras i rörelse, till exempel blåsmaskinen i Östebybruks vallonsmedja.

Blåsmaskin konstruerad av Jonas Bagge uppställd i Lesjöfors. Foto: Dependability, Wikimedia commons, CC BY-SA 3.0

Fantasifulla avblidningar av Bagges blåsmaskin

Kunskapen om Bagges blåsmaskins tillkomst och konstruktion har varit begränsad i 1900-talets allmänna litteratur om bergshantering och järnbruk. På olika sätt har den presenterats i bild, allt från helt korrekta avbildningar till fantasifulla trecylindriga konstruktioner som aldrig har existerat. På grund av detta finns idag på flera svenska museianläggningar felaktiga informationstavlor. I denna rapport reder Björn Björck ut felaktigheterna.

Finlands första patent var en svensk konstruktion

Benämningen Bagges blåsmaskin kan härledas till att Jonas Bagge 1841 ansökte och fick patent på en trecylindrig enkelverkande blåsmaskin. Samma år fick han också patent på en dubbelverkande blåsmaskin. Ett år senare, 1842, patenterades en exakt kopia av den dubbelverkande maskinen även i Finland av en man vid namn L.G. Ståhle. Patentet blev Finlands första patenterade konstruktion, men konstruktionen fanns alltså redan patenterad och i bruk i Sverige. Björn Björcks efterforskningar visar att Ståhle och Bagge kan ha samarbetat om det finska patentet för att ge Bagge tillträde och kontroll även över den finska marknaden för blåsmaskiner.

Dubbla Bagge förvirrar

I litteraturen har det genom årtionden skett en sammanblandning av två personer med namnet Bagge, Jonas Bagge och Jonas Samuel Bagge. Bägge personerna verkade inom järnhanteringen och hos Jernkontoret. De undervisade bägge inom mekanik och bergshantering och fick professorstitel samt presenterade i text och bild olika typer av blåsmaskiner. I rapporten förklarar Björn Björck de två konstruktörernas storheter. Bägge Bagge har varit betydelsefulla för den industritekniska utvecklingen. De har främst arbetat med att förbättra redan existerande blåsmaskiner, det är dock Jonas Bagge vars namn ska förknippas med den trecylindriga blåsmaskinen.

Bergshistoriska publikationer på webben

Den historiska rapporten om Bagges blåsmaskin och andra publikationer som utges av Jernkontorets bergshistoriska utskott kan beställas på Jernkontorets webbplats:
jernkontoret.se/bergshistoriska-publ