Sensationellt forskningsresultat: Masugnen är en svensk innovation!
Den 18 februari ger Jernkontoret ut boken ”Järnet och Sveriges medeltida modernisering”, där man bland annat visar att masugnen i själva verket är en svensk innovation. Så sent som på 1970-talet antog man fortfarande, med stöd av skriftligt källmaterial, att masugnen kom till Sverige från Tyskland på 1300-talet. Men genom nya naturvetenskapliga metoder i form av bland annat vegetations- och pollenanalyser, kan man nu visa att det i själva verket med största sannolikhet var en svensk innovation.
– I boken presenteras sensationella resultat som bland annat visar att det äldsta bergsbrukets framväxt började under sent 900-tal och att tekniken att använda masugn med säkerhet växte fram redan på 1100-talet i Sverige, förmodligen ännu tidigare, säger Bengt Berglund, professor i teknik- och vetenskapshistoria vid Chalmers tekniska högskola.
– Utgångspunkten för forskningsprojektet var från början att studera järnhanteringen i relation till riksbildningen och medeltidens stora samhällsomvandlingar. En bit in i projektet vidgades begreppet riksbildning till modernisering. Där tecknas bakgrunden till hur Sverige under medeltiden kom att utvecklas till ett av Europas främsta länder inom järnhanteringens område. Där ser vi även att järnet kom att spela en betydande roll i den dåvarande samhällsomvandlingen.
– Kraftigast var dessa tendenser till modernisering i form av en ökad grad av rationell administration, kommersialisering och urbanisering från mitten av 1200-talet i området runt Mälaren. Det är inte för inte som Stockholm ligger där det ligger och det var under den här perioden som mönstret för den svenska järnhanteringen grundlades.
Forskningen visar också att Sverige redan under vikingatiden producerade mer järn än vad landet behövde, vilket tyder på att det redan då exporterades järn till Europa. Med masugnens införande på 1100-talet påbörjades tillverkning av osmundar, som blev ett eftertraktat högkvalitativt ämnesjärn (i stycken om cirka 300 gram) ute i Europa och till exempel kunde användas för att producera vapen.
– Och precis som dagens företag i Sverige nischar sig, gjorde man det redan då. Vår inhemska marknad var i regel för liten för att kunna utnyttja storskalig teknik men den möjliggjordes genom export. Osmundens införande gav Sverige stora konkurrensfördelar. Den tidiga introduktionen och det tekniska försprånget banade väg för att Sverige kunde utvecklas till en av Europas främsta järnproducenter, ett faktum som gäller än idag.
Boken är ett tvärvetenskapligt projekt med såväl arkeologer, ekonomhistoriker, historiker, tekniker/metallurger som vegetationshistoriker i projektgruppen och författarna representerar de främsta forskarna i landet. Projektet har kunnat genomföras tack vare bidrag från ett stort antal stiftelser och övriga finansiärer.
Medierna välkomnas till boksläppet av ”Järnet och Sveriges medeltida modernisering” i Jernkontorets hus, Kungsträdgårdsgatan 10 i Stockholm, onsdagen 18 februari kl. 13.00–15.00.
För ytterligare information:
Bengt Berglund, professor vid Chalmers tekniska högskola, 070-562 15 53, bengt.berglund@chalmers.se
Peter Salomon, kommunikationschef, 070-824 01 46
