Ta del av ett matnyttigt seminarium om myntning och metaller i Sverige

Med några undantag är det ofta svårt att med säkerhet veta varifrån metallen till alla de mynt som har präglats i världen har kommit. När myntningen började i Sverige omkring år 995 antas det att man som myntmetall använde nedsmälta utländska mynt, som då fanns i cirkulation i stora mängder. Denna arbetsform tog en ny vändning under 1500-talet.

Den 21 oktober 2022 bjöd forskningskommittén Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi inom Jernkontorets bergshistoriska utskott in till ett halvdagsseminarium om myntning och metaller. I sex föreläsningar presenterade forskarna Dag Noreus, Kenneth Jonsson, Henrik Klackenberg, Eeva Jonsson och Niklas Ulfvebrand olika händelseförlopp för Sveriges myntningsverksamhet från omkring år 995 till 1700, där framför allt två gruvor, Sala silvergruva och Falu koppargruva, har varit avgörande för hur hela riket utvecklats.

En av föreläsarna, Kenneth Jonsson, är professor emeritus i numismatik och penninghistoria vid Stockholms universitet. Han är också aktiv inom Jernkontorets så kallade ”Icke-järn-kommittén” och tog på sig arbetet med att sätta ihop seminarieprogammet.

– Vi är mycket glada för att Kenneth Jonsson kunde samla så många forskare till detta spännande och intressanta seminarium, säger Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret.

Seminariet ägde rum i Jernkontorets lokaler i Stockholm. Ett trettiotal deltagare närvarade fysiskt och ytterligare ett trettiotal deltog digitalt. Ämnet engagerade åhörarna att döma av antalet handuppräckningar under seminariets diskussionsdel. Föreläsningarna spelades in och kan ses i efterhand.

– Att vi idag kan spela in våra seminarium och tillgängliggöra dem digitalt via vår webbplats är en fantastisk utveckling som möjliggör för så många fler att ta del av den kunskap som seminarierna presenterar, säger Catarina Karlsson.

Här finns de sex föredragen att se i efterhand. 

Mer om Icke-järn-kommittén

Icke-järn-kommitténs forskning spänner över ett stort tidsperspektiv, från förhistorisk tid till ny tid. Kommittén verkar för kunskapsuppbyggnad, utbildning och dokumentation med avseende på icke-järnmetallerna inom fältet arkeologi/historia–metallurgi/metallbearbetning. En viktig uppgift är också att initiera forskning om icke-järnmetaller. På Icke-järn-kommitténs webbsida kan du läsa mer om deras arbete.

Mer om Jernkontorets bergshistoriska forskning

Den bergshistoriska forskningen omfattar både arkeologisk och historisk dokumentation och forskning samt kulturminnesvård rörande all hantering av järn och metaller, dock med huvudvikten lagd på järnhanteringens utveckling. Verksamheten rör alla tidsavsnitt och är nordisk. Läs mer om forskningen.