Ny SKGS-rapport om svensk basindustris ökade elbehov för att klara omställningen
I förra veckan släppte SKGS (skogen, kemin, gruvorna och stålet) en rapport som kartlägger svensk basindustris elbehov till 2030. För stål- och metallverk framkommer i rapporten att behovet av el i synnerhet kommer att omfatta anläggningar som producerar fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål.
Pär Hermerén, energiexpert på Jernkontoret, kommenterar SKGS senaste rapport om basindustrins ökande elbehov. Porträttfoto: Pia Nordlander.
I SKGS senaste rapport ”Industrins elbehov till 2030 – en kartläggning” framkommer att behovet av ökad elproduktion kommer vara stort inom svensk basindustri kommande år. Störst ökning fram till 2030 sker för stål- och metallverks elbehov, från 7,5 TWh/år som är prognosen för 2023 till 42,6 TWh/år 2030. Det beror på att industrin genomgår en historiskt omfattande omställning med målsättningen att fasa ut fossila råvaror och bränslen. För järn- och stålindustrin innebär det nya tillverkningsprocesser där kol och koks ersätts med vätgas.
Rapporten visar att de omfattande investeringar som görs för att ställa om gruv- och stålindustrin i Norrbotten står för en stor del av det ökade elbehovet i Sverige. Detta beror främst på den ökade produktionen av vätgas för LKAB:s och H2 Green Steels produktion av fossilfri järnsvamp samt SSAB:s omställning till fossilfri stålproduktion.
I kartläggningen lyfts att en tredjedel av det kraftigt ökade elbehovet har med vätgasproduktionen att göra. Ytterligare skäl till att elbehovet beräknas öka är att många företags vägval gällande ny teknik kommer att kräva mer el och lagring av koldioxid.
– Vi har i vår beskrivning och analys velat bli så precisa som möjligt i både tid och geografi för industrins räkning, i syfte att göra behoven mer gripbara. Det här är på inget sätt omöjligt, men vi måste arbeta tillsammans för att lösa de knutar som finns. Det uppenbara är att vi fram till 2030 kommer att behöva fortsätta med utbyggnaden av kraftproduktion i minst samma omfattning som nu sker, säger Pär Hermerén, energiexpert på Jernkontoret.
Rapporten understryker också att effektbalansen kommer att försämras. Ofta till följd av att elbehovet överstiger produktionen under vinterns kallaste period då exempelvis vindkraftverk får det svårt då det tenderar att vara relativt vindstilla. Detta drabbar främst södra Sverige. Dessutom befaras flaskhalsarna i stamnätet försvåra för tillräcklig effektöverföring från norra till södra Sverige. För att det ökade elbehovet ska tillgodoses framhålls således att det är särskilt brådskande att bygga ut den planerbara elproduktionen i södra Sverige – vad gäller såväl ny kärnkraft som vindkraft.
Ta del av hela rapporten här (skgs.org)
Elförsörjning är en av Jernkontorets prioriterade frågor. Här kan du läsa mer om vad vi tycker.
--
SKGS är ett samarbete mellan de fyra branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, SveMin och Jernkontoret. SKGS arbetar med den svenska basindustrins energifrågor. Se även www.skgs.org.
SKGS rapport om elbehovet är framtagen av konsult- och forskningsföretaget Profu och baseras på en ansenlig mängd inhämtad data från såväl enkäter och intervjuer där företagen själva fått bedöma och uppskatta det elbehov som kommer att finnas.
