Ny historisk rapport – ”Kopparbergslagen” – gör Atlas över Sveriges bergslag komplett

Den 18 mars presenteras den historiska forskningsrapporten ”Kopparbergslagen” på Dalarnas Museum i Falun. Rapporten är den 23:e och sista rapporten som tagits fram inom Jernkontorets bergshistoriska utskotts projekt Atlas över Sveriges bergslag.

Jernkontoret bedriver bergshistorisk forskning och publicerar historiska böcker forskningsrapporter. Några av de mest efterfrågade rapporterna är de som ingår i projektet Atlas över Sveriges bergslag, som är en omfattande kartläggning av 23 områden med medeltida ursprung i Bergslagen. 

Projektet inleddes 1993 och drivs som ett samarbetsprojekt mellan Jernkontoret, Riksantikvarieämbetet och den regionala kulturmiljövården i de berörda länen. 

Presentation av Kopparbergslagen den 18 mars i Falun

Den 18 mars presenteras rapporten Kopparbergslagen, den sista i rapportserien Atlas över Sveriges bergslag, på Dalarnas Museum i Falun klockan 14.00-16.00.

Rapporten består av tre häften om totalt 594 sidor. Den innehåller en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i socknarna Aspeboda, Stora Kopparberg, Stora Tuna, Sundborn, Torsång och Vika samt Falu stad, med en översiktlig redovisning av Borlänge stad. Den utkom i slutet av 2022 i Jernkontorets historiska rapportserie (H 122) och finns att beställa på Jernkontorets webbplats. 

– Välkomna till Falun för att delta i rapportpresentationen! Varje rapport inom Atlas över Sveriges bergslag har presenterats på plats med ett seminarium tillsammans med de regionala aktörer som har medverkat, och Kopparbergslagen presenterar vi nu tillsammans med Dalarnas museum, säger Catarina Karlsson, koordinator för Jernkontorets bergshistoriska forskning och projektledare för Atlas över Sveriges bergslag.

Läs mer om evenemanget den 18 mars på Dalarnas museums webbplats 

Dalarnas-museum.jpg
Dalarnas museum i Falun. Foto: Ryan Garrison


Atlas över Sveriges bergslag
ska nu sammanfattas

Forskningsprojektet Atlas över Sveriges bergslag kommer att fortgå ännu en tid. Nu vidtar ett arbete med att sammanfatta och analysera de 23 rapporterna ur ett nationellt perspektiv, därefter kommer sammanfattningen att publiceras på både svenska och engelska. Syftet med det är att presentera och tillgängliggöra detta grundforskningsmaterial både nationellt och internationellt samt att göra en preliminär bearbetning. Finansieringen av den nationella sammanfattningen kommer från flera externa fonder, bland annat Vitterhetsakademien, Allan Wetterholms fond och Sancte Örjens Gille.

– Atlas-rapporterna beskriver i detalj bergshistoriska lämningar på ett stort antal platser i Sverige som många människor av olika anledningar har personlig anknytning till, så det är inte konstigt att dessa rapporter röner ett stort intresse, både regionalt och nationellt, säger Catarina Karlsson.

Följande områden har kartlagts och publiceras inom Atlas över Sveriges bergslag:

  • Norbergs bergslag (1994)
  • Tuna bergslag (1995)
  • Tabergs bergslag (1996)
  • Utö bergslagsområde (1996)
  • Skinnskattebergs bergslag (1997)
  • Lerbäcks bergslag (1998)
  • Lekebergslagen (1999)
  • Nedre Bergslagen i Dalarna (1999)
  • Östra Silvberget (1999)
  • Bispbergs bergslag (2000)
  • Västerbergslagen (2000)
  • Gästrikeberg (2001)
  • Noraskogs bergslag (2001)
  • Bergsbruket i Gryts, Gåsinge-Dillnäs och Åkers socknar (2002)
  • Dannemora bergsbruksområde (2002)
  • Värmlandsberg (2003)
  • Linde bergslag (2003)
  • Salberget (2003)
  • Hällestads bergslag (2005)
  • Godegårds bergslag (2010)
  • Vånga och Risinge bergslag (2011)
  • Åtvids bergslag (2017)
  • Kopparbergslagen (2022)

Rapporterna finns att beställa på Jernkontorets webbplats