Jernkontorets bibliotek, en guldgruva för bergshistoriker
Idag den 1 mars är det ”krama en bibliotekarie-dagen” och eftersom vi på Jernkontoret har en egen bibliotekarie, Yngve Axelsson, vill vi passa på att uppmärksamma honom och vårt bibliotek. Kram på dig Yngve!
Jernkontorets bibliotek förestås av bibliotekarie Yngve Axelsson. Biblioteket tillhandahåller även digitalt material exempelvis inskannade exemplar av tidskriften ”Samlingar i Bergsvettenskapen” från tidigt 1800-tal. (Porträttfoto: Pia Nordlander, www.bildn.se)
I källarvåningen på Kungsträdgårdsgatan 10 i centrala Stockholm finns Jernkontorets bibliotek. Biblioteket har blivit en central punkt för litteratur inom så kallad bergs- och brukshistoria. Alla aspekter på detta ämnesområde täcks in, det vill säga allt ifrån ekonomisk och social historia till teknikhistoria.
I biblioteket finns också omfattande bildsamlingar med cirka 6 000 bilder av svenska järnbruk och gruvor i olika konstarter, till exempel målningar, teckningar, olika slags grafik, träsnitt och fotografier.
Jernkontoret äger även en porträttsamling som innehåller cirka 7 000 porträtt och biografiska uppgifter av personer med anknytning till svensk bergshantering. Några av dessa porträtt presenterades i Jernkontorets julkalender 2019
Att besöka biblioteket
Bibliotekets och arkivets samlingar är tillgängliga för allmänheten under tisdagar, onsdagar och torsdagar klockan 9.00–16.00.
Läs mer på jernkontoret.se/biblioteket
För säkerhets skull och råder bibliotekarien Yngve Axelsson besökare att boka sina besök i förväg.
– Om jag i förväg får veta syftet med besöket kan jag förbereda genom att plocka fram informationen som efterfrågas, säger Yngve Axelsson.
Det är inte tillåtet att låna hem böcker från biblioteket, men det finns möjlighet att sitta vid en läsplats i biblioteket och att kopiera information från böcker och rapporter.
– Vi får ofta besök från forskare som vill sitta i biblioteket och arbeta några timmar. Det händer också att det kommer grupper som har bokat visning av bibliotekets rariteter såsom handskrifter och delar av bildsamlingarna, säger Yngve.
Digitala källor
Nära 4 000 bilder från Jernkontorets bildsamlingar finns publicerade i bildbanken på Jernkontorets webbplats, se jernkontoret.se/bildbank.
På Jernkontorets webbplats finns också ett urval av inskannade källor och urkunder inom den svenska bergshanteringens historia publicerade, se jernkontoret.se/fran-bibliotekets-samlingar
– I mån av tid läser vi in ofta efterfrågade publikationer från vårt arkiv och publicerar dem som pdf-filer på webben. Nyligen har jag tillgängliggjort de fem första häftena av tidskriften ”Samlingar i Bergsvettenskapen” från 1806 och 1807, en direkt föregångare till Jernkontorets Annaler, berättar Yngve.
En annan flitigt använd källa som finns på Jernkontorets webbplats är Sven Rinmans Bergwerkslexicon, ett uppslagsverk från 1788–1789 på mer än 2200 sidor.
– Vi har låtit tolka och skriva in all text i uppslagsverket därefter har vi publicerat verket i sin helhet på webben för att det ska vara lättare åtkomligt för allmänhet och forskare, säger Yngve.
Även planschverket som tillhör bergverkslexikonet finns inskannat och publicerat på webben. Texten i uppslagsverket är inte helt enkel att läsa eftersom gammal svensk stavning används, se jernkontoret.se/bergverkslexicon
Nyligen inledde Umeå universitetsbibliotek och Jernkontoret ett samarbete om att digitalisera och allmänt tillgängliggöra utgivningen av Jernkontorets Annaler från 1817 fram till och med 1920. Yngve har bidragit med att sammanställa en komplett upplaga av annalerna inför arbetet med inläsningen.
Läs mer: 100 år av Jernkontorets Annaler görs tillgängliga digitalt
