CRMA-förslaget är bra i stort, men behöver förtydligas

Jernkontoret har lämnat remissvar till klimat- och näringslivsdepartementet om EU-kommissionens förslag till förordning om kritiska och strategiska råmaterial, European Critical Raw Materials Act (CRMA). Jernkontorets handelspolitiske direktör Mathias Ternell ger här en kort beskrivning av CRMA och Jernkontorets huvudsakliga synpunkter. 

European Critical Raw Materials Act en del av The Green Deal Industrial Plan vilket är en del av A European Green DealBild från EU-kommissionens webbplats.

Hej Mathias! I förra veckan överlämnade Jernkontoret sitt remissvar på EU-kommissionens förslag till förordning om kritiska och strategiska råmaterial, European Critical Raw Materials Act (CRMA). Kan du ge en kort bakgrund till CRMA, vad syftet är och varför det kommer just nu?

– Europa behöver säkra tillgången till råvaror på olika sätt för att kunna genomföra den digitala och gröna omställningen. CRMA:s syfte är att göra EU mer självständigt vad gäller de kritiska råvarorna som är förutsättningen för omställningen.

 Hur ska det gå till enligt förslaget?

– EU-kommissionen ser det som att man kan göra det på två sätt; genom att säkra sin egen kapacitet att få fram dem (att utvinna, bearbeta och återvinna), men det handlar också om att det vi inte kan ta fram själva måste vi importera. För att stimulera vår egen kapacitet (förädlingskedjan) sätts det upp mål om att minst 10 % ska utvinnas, minst 40 % bearbetas och minst 15 % ska återvinnas inom EU senast 2030. Detta med syftet att säkra den interna kapaciteten att få fram råmaterial. EU-kommissionens förslag är således att sätta en gräns om att vi inte får lov att importera en råvara om mer än 65 % från ett enskilt land utan att vi ska importera från fler länder för att inte göra oss beroende av ett enskilt land. Som incitament har man satt upp mål om förkortade tillståndsperioder.

Vilken inställning har Jernkontoret till förslaget och vilka synpunkter har lämnats i remissvaret?

– I grunden välkomnar vi förslaget men har kommenterat de delar som vi ser bekymmer med. CRMA är ju en förordning som är överordnad internationell rätt. Här undrar vi dels hur den ska fungera i förhållande till nationell svensk lagstiftning (för oss exempelvis miljöbalken), dels annan EU-lagstiftning och att det är ett problem som behöver redas ut.  

Det vi kritiserar i förslaget är för det första att dessa mål inte är bindande och vi på Jernkontoret ställer oss frågande till hur man ska ha möjlighet att nå målen om förslaget inte tillför några ytterligare finansiella resurser vid sidan av eventuellt statligt stöd från enskilda medlemsstater. Den tredje punkten, och kanske allvarligaste kritiken, är att de strategiska projekten ska beslutas av en sammansatt styrelse European Critical Raw Materials Board bestående av representanter för medlemsstaterna med EU-kommissionen som ordförande. Det innebär i praktiken att det är politiker som beslutar om vilka som ska få "gräddfil" och finansiering i viss mån. Här är vårt förslag att det i stället bör vara marknadskrafterna tillsammans med näringslivet som styr då det minskar risken för suboptimering och felallokering av begränsade resurser.

 Vilken eller vilka delar är positiva?

– Det finns många förslag på importdelen där det lyfts att man vill förbättra samarbetet med tredje land genom att utöka samarbetet med fler viktiga länder. På det området tycker vi förslaget är bra eftersom man på så vis ökar möjligheterna genom att inte lägga alla ägg i samma korg, avslutar Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.

Läs Jernkontorets remissvar till EU-kommissionen 2023-04-21

Mathias-Ternell.jpg

Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret. Foto: Pia Nordlander, Bildn.