SKGS i samtal med Mattias Bäckström Johansson (SD): ”Vi måste skydda den planerbara elproduktionen”

Inför valet i september har SKGS intervjuat partiernas energipolitiska talespersoner. SKGS, som står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, är ett samarbete mellan branschorganisationerna i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige.

I den här intervjun redogör Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson för partiets energipolitik och hur den påverkar svensk industri.

SD:s energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson redgör för partiets energipolitik. Foto: Sverigedemokraterna. 

Hur ser Sverigedemokraterna på elbehovet i framtiden?

”Vi delar den bild som industrin och många andra aktörer för fram. Vi står inför en ny form av industrialisering där vi kommer ha ett kraftigt ökat elbehov, uppemot dubbelt mot dagens nivå framåt 2040–2045. Det behövs politiskt ansvarstagande för att skapa förutsättningar för att det ska kunna ske.”

Vilka energipolitiska frågor är mest prioriterade utifrån ert partis agenda?

”Idag har vi en marknadsmodell som levererar energi och marknaden har lyckats givet de politiska styrmedel som finns. Men det är uppenbart att man med nuvarande nätreglering inte har kunnat leverera den överföringskapacitet som behövs och utveckla den i harmoni med samhällsutvecklingen. Vi har inte heller kunnat leverera effekt där vi ser nationell effektbrist under de kallaste dagarna då vi numera ligger på minusvärden i kraftbalansrapporterna.

Det behövs en nätreglering som gör att vi har överföringskapacitet och som kan växa i takt med utvecklingen samt ett stamnät som klarar av det. Lika viktigt är att det finns en marknadsmodell som ser till att vi har el under årets alla timmar till rimliga priser. Utvecklingen går väldigt snabbt och vi riskerar att få extremt höga elpriser under en rätt stor del av året.

Det kommer att krävas stora investeringar i energisystemet. Det handlar om långa avskrivningstider, vilket förutsätter politiska stabilitet och att det finns starka stabila regelverk.”

Vilka ytterligare reformer ser ni som mest angelägna?

”Politiker ska inte vara de som pekar på vad man ska bygga. Om vi ska ha en avreglerad elmarknad krävs incitament för de privata aktörer som deltar på marknaden att göra de investeringar som behövs för ett fungerande kraftsystem.

Det behövs en utveckling av marknadsmodellen som ger fler prissignaler än det underliggande energipriset. Det behövs fler prissignaler som får aktörer att faktiskt investera i tid och se till att det finns el när vi behöver den. Aktörerna måste även få betalt för stödtjänster.

Det måste finns incitament. Det behövs även olika typer av regelförenklingar, exempelvis för kärnkraften med att tillåta små modulära rektorer.

Vi tror däremot inte på lösningen att elkonsumenterna ska gå in och ta anslutningsavgiften eller att bygga ut stamnätet till havs. Det är kostnader som kommer att belasta alla elkonsumenter över hela landet, och det är inte alls säkert att det blir en kostnadseffektiv lösning i slutändan. Vi tror mer på marknadslösningar och att politiken ska skapa förutsättningar för att prissätta de nyttor vi vill ha för att få ett så kostnadseffektivt kraftsystem som möjligt. För att få en så kostnadseffektiv och leveranssäker produktionsapparat som möjligt måste man lägga in priskomponenter som långsiktigt kan leda till det.”

Hur vill Sverigedemokraterna säkerställa en tillräcklig grad av planerbar elförsörjning?

”När det gäller planerbar elproduktion så handlar det även om vattenkraften och kraftvärmen som har sina problem. Vattenkraften påverkas av de tillståndsprövningar som pågår nu med den uppdaterade miljölagstiftningen på området med den nationella planen. All vattenkraft ska få moderna miljötillstånd, och där finns risk att man kommer att ”riva ut” onödigt mycket vattenkraft. Det måste stoppas eftersom det inte finns något politiskt stöd för det. Med kraftvärmen har problemet varit att regeringen infört skatter som slår väldigt hårt mot konkurrenskraften. Kraftvärmen är planerbar och producerar mest el under vintern. Villkoren för kraftvärmen måste ändras.”

Hur pass radikala grepp är Sverigedemokraterna beredda att ta för att förenkla tillståndsprocesserna?

”När det gäller nätsidan och överföringskapaciteten måste mer göras för att kunna uppnå en halvering av ledtiderna vid utbyggnad av elnäten. Saktfärdigt införde man några av de förslag som fanns med i Nätkoncessions-utredningen.

Vi anser att det även behövs regelförenklingar. Det kan till exempel handla om att bredda en ledningsgata eller höja effekten. Om man redan har en miljöprövad verksamhet borde en rimlig förenkling vara att man inte behöver miljöpröva den igen eller att man har ett förenklat förfarande.

Det finns fortfarande saker som görs sekventiellt där man istället skulle kunna jobba parallellt. Men vi är inte beredda att göra avkall på möjligheterna att överklaga. Det finns en kultur på Svenska kraftnät att man är van att få igenom sina projekt. Man måste jobba mer modernt och bättre klara av den pedagogiska biten med att förklara för människor varför de här elledningarna behövs när man bygger ut stamnätet.

Utbyggnaden av elnäten kommer att bli dyrt och vad vill ni göra för att dämpa effekten på elpriset för industrin?

”Svenska kraftnät har i sin nätutvecklingsplan flaggat för att vi står inför extremt höga prishöjningar för stamnätet. Det handlar om en avvägning att inte bygga för mycket elnät. Vi har fått igenom tillkännagivande om använda samhällsekonomiska analyser inför det att man bygger ut elledningar.

Den kraftiga vindkraftsutbyggnaden i norra Sverige har drivit på Svenska kraftnäts behov av att investera i överföringskapacitet, vilket även sker i ett elprisområde som för stunden redan har ett stort överskott av elproduktion. Man har även byggt ut överföringskapaciteten i södra Sverige och sedan har de inte kunnat få avsättning för elen i Sverige, och då bygger man utlandskablar för att exportera den. Det har de svenska elkonsumenterna inte direkt nytta av, men man får ändå bekosta alla nödvändiga elnätsinvesteringar som har gjorts med anledning av elcertifikatsystemet.

Trots dessa kommande prishöjningar som aviserats med nätutvecklingsplanen ser vi att det finns en risk att man gör om samma misstag när det gäller havsbaserad vindkraft. Först fanns ett förslag om att subventionera en tredjedel av kostnaden för kraftslaget genom att slopa anslutningsavgiften till stamnätet. Ska man bygga ut stamnätet till havs är det någonting som alla elkonsumenter kommer att få vara med och betala. Det kommer att elda på elnätsutbyggnaden. Vi måste göra en avvägning hela tiden om de här elledningarna verkligen kommer att användas. Med samhällsekonomiska analyser kan vi se om det finns en kund i andra änden som är beredd att betala.”

Varför är Sverigedemokraternas energipolitik bäst för industrin?

”Vi vill återupprätta den grundläggande ambitionen att se till att vi har el under årets alla timmar, till rimliga priser. Idag har vi inte det och det kommer att skada den svenska industrins konkurrenskraft. Vi måste ha en mix av reglerbar, planerbar och förnyelsebar kraftproduktion. Vi måste också vara beredda att ändra marknadsmodellerna så att vi prissätter de nyttor som behövs.

Elektrifieringen inom industrin kommer garanterat inte att äga rum om elpriserna skenar på det sätt som vi har sett den gångna vintern, och då kommer man inte våga elektrifiera eller ställa om. Det är en grundförutsättning att man vet att det finns en stabil prisnivå som inte varierar alltför mycket. Planerbarheten i elförsörjningen måste skyddas. Vi visar en förståelse för industrins villkor och driver en energipolitik som är samhällsekonomiskt sund.”

_______________________

Läs alla SKGS-intervjuer med riksdagspartiernas energitalespersoner här:

Om SKGS

SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM, Svemin och Jernkontoret i frågor som rör energiförsörjningen i Sverige. Läs mer på www.skgs.org

Elförsörjningen i fokus

Frågan om en säker elförsörjning är en av fyra prioriterade politiska frågor för järn- och stålindustrin just nu. Läs mer under Vi tycker.