Förslag för bättre matchning med näringslivet och mer attraktiva yrkesutbildningar

Arbetsmarknadens behov ska tas i beaktande i dimensionering av yrkesutbildningar på gymnasium och vuxenutbildning. Dessutom ska högskolebehörigheten återinföras på yrkesprogrammen på gymnasiet. Det är innebörden i två viktiga förslag som regeringen presenterat under den senaste veckan. Om riksdagen röstar ja, och förslagen blir verklighet, innebär det stora framsteg i arbetet med förbättrade yrkesutbildningar för en stärkt kompetensförsörjning.

"Vi behöver uppnå en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av gymnasial utbildning”, konstaterade utbildningsminister Anna Ekströms under den digitala pressträffen. Foto: Skärmdump pressträffen med utbildningsminister Anna Ekström om dimensionering av gymnasial utbildning. Infällt: Diagram från Anna Ekströms presentation.

På kort tid har två positiva nyheter kommit från Regeringskansliet med anknytning till yrkesutbildningarna. 27 januari presenterade regeringen en proposition om att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen och den 31 januari la regeringen fram en lagrådsremiss som bland annat skulle innebära att arbetsmarknadens behov får ökad betydelse i dimensionering av utbildningsutbudet i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Båda dessa förslag finns med bland de uppmaningar som järn- och stålindustrin under lång tid riktat till politiken angående vad som måste förändras för att stärka industrins kompetensförsörjning.

– Jag är glad att kunna konstatera att vårt arbete börjar ge resultat. Bland våra företag i järn- och stålindustrin ser vi ett mycket stort behov av kompetens från yrkesutbildningarna och dessa förslag är, om de blir verklighet, viktiga steg i att öka attraktiviteten för och värdet av de här programmen, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Förslaget om dimensioneringen baseras på Planerings- och dimensioneringsutredningen och innebär att arbetsmarknadens behov och möjligheter får ökad betydelse i beslutet om hur utbildningarna planeras och dimensioneras. Syftet är att öka matchningen mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av gymnasial utbildning, något som ska underlätta för ungdomars och vuxnas etablering och framtid på arbetsmarknaden. Bedömningen av möjligheterna på arbetsmarknaden kommer i dimensioneringen vägas mot elevernas efterfrågan.

– Att ta in arbetsmarknadens behov och möjligheter är centralt för att de utbildningar som erbjuds också ska leda till jobb. Idag ser vi alldeles för många unga som går utbildningar där chanserna till jobb och utveckling är små medan de utbildningar som arbetsmarknaden skriker efter läggs ner för att intresset bedöms vara för litet. Det drabbar både de unga och företagen, fortsätter Gert Nilson.

I den presenterade propositionen om högskolebehörighet föreslås att alla gymnasiala yrkesutbildningar ska ge högskolebehörighet, med möjlighet att välja bort behörigheten för de elever som så önskar. Intresset för yrkesutbildningarna har minskat avsevärt sedan högskolebehörigheten togs bort 2011. Det är därför en viktig åtgärd för att öka utbildningarnas attraktivitet genom att de uppfattas som mindre smala och begränsande.

– Vi ska komma ihåg att förslag om högskolebehörighet på yrkesutbildningarna lagts fram tidigare men då röstats ner i riksdagen. Nu hoppas vi att riksdagen inser hur viktigt detta förslag är för svensk industri och omställning och röstar genom förslaget när det är dags avslutar Gert Nilson.

Ta del av våra kommentarer till utredningen från 2020 som ligger till grund för förslagen.