SVT Ekonomibyrån om möjligheterna för fossilfritt stål i Sverige

I SVT Ekonomibyrån den 22 mars diskuterar experter inom hållbarhet, kompetensförsörjning och marknad hur Sverige kommit att bli ledande inom omställningen till en fossilfri stålindustri. En bra översikt av möjligheterna och utmaningarna för de unika och avgörande satsningar som just nu sker i Sverige.

Foto: SVT Ekonomibyrån.

I den svenska järn- och stålindustrins klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige ingår många olika typer av satsningar och stora teknikskiften för att reducera utsläpp och samtidigt säkra tillväxt och konkurrenskraft. Mycket måste ske, på många fronter och inom alla företag, för att järn- och stålindustrin ska kunna leverera på färdplanen.

– Med HYBRIT-projektet har SSAB fångat både näringslivets förmåga att leda omställningen och dessutom fungerat som inspiration både i Sverige och i resten av världen. Jag är inte förvånad över att omställningen till fossilfritt sker i Sverige, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

I norra Sverige startade HYBRIT-projektets pilotanläggning under hösten 2020. Projektet uppvisar redan goda resultat och följer den ambitiösa tidsplanen. I februari 2021 lanserades det nya företaget H2 Green Steel, med affärsidén att producera grönt stål utanför Boden. Två olika satsningar som säkerställer att världens blickar riktas mot svensk innovationskraft och våra höga ambitioner för en hållbar omställning.

I SVT Ekonomibyrån fångar regeringens samordnare Peter Larsson möjligheterna med att stärka och bygga spjutspetskompetensen inom stålproduktionen tack vare stora satsningar på fossilfritt stål i Sverige:

– Fördelen är att vi totalt sett bygger upp en högre kompetensmassa, inte minst inom forskningen och den högre utbildningen. När vi som individer ser att detta är en bransch som växer riktas vårt intresse dit. På så vis är det en styrka med två starka aktörer, lägg där till LKAB:s mycket stora satsning (egen anmärkning: på fossilfritt järn), säger Peter Larsson.

Lina Håkansdotter, chef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv pekar på den fossilfria elen som en svensk konkurrensfördel. Samtidigt behövs både mer elproduktion och fler ledningar, vilka enligt Svenska kraftnät kan ta omkring tolv år att få tillstånd för och att bygga.

– Jag skulle säga att vi har en konkurrensfördel, som ingen annan har, och det är vårt svenska elsystem som är i stort sett fossilfritt redan idag. Hela världen behöver ställa om till att bli fossilfria vad gäller sin elproduktion och det är någonting som vi redan har. Och de här processerna vi talar om, det blir inte fossilfritt stål om du inte har en fossilfri elproduktion i botten. Så vi har konkurrensfördelen – om vi ser till att vi har ett elsystem som kan leverera även i framtiden, säger Lina Håkansdotter.

Tillgången till el, tillståndsprocesserna och investeringsklimatet är utmaningar som politiken behöver engagera sig i för att inte riskera att felriktade politiska förslag och lagstiftning bromsar utvecklingen.

– Nu ser vi fram emot att politiken hakar på och skapar förutsättningar för livskraftiga och lönsamma företag i Sverige. Mer ståltillverkning i Sverige är bra för både vår gemensamma välfärd och för vårt globala klimat, säger Bo-Erik Pers. 

Ta del av hela programmet som finns på SVT Play till och med den 23 oktober 2021

ekonomibyrån---alla.jpg

Lina Håkansdotter, chef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, Anders Hägerstrand, nyhetschef på Dagens industri, regeringens samordnare Peter Larsson och programledaren Carolina Neurath deltog i tv-studion. Foto: SVT Ekonomibyrån.

Fakta om stål och skrot:
Vid tillverkning av stål krävs järnråvara i form av malm eller skrot samt legeringsämnen för att materialet ska få de önskade egenskaperna. Eftersom efterfrågan på stål är större än tillgången till skrot, är också behovet av järnmalm fortsatt stort, och förväntas vara det under en överskådlig framtid. Läs mer om stålindustrins råvaror.