25 000 personer till industriföretagen i norra Sverige
När tusen miljarder kronor under de kommande 20 åren ska investeras i norra Sveriges industri medför det att behovet av arbetskraft och kompetens ökar kraftigt och att Luleå tekniska universitet (LTU) får en central roll för kompetensförsörjningen. Som ett initiativ för att möta behoven har LTU tillsammans med industriföretagen startat projektet T25. Det konkreta målet är att på fem år öka invånarantalet i norra Sverige med 25 000 personer.
T-25-projektet ska bland annat arbeta för att öka antalet ingenjörsstudenter vid LTU och få dem att stanna i regionen efter examen. Foto: Nicke Johansson, LTU.
Luleå tekniska universitet (LTU) har tillsammans med Boliden, LKAB, Mobilaris, Northvolt, Skellefteå Kraft och SSAB startat samarbetsprojektet T-25. Projektet syftar till att öka antalet invånare i Norrbotten och Västerbotten med 25 000 personer inom fem år. Även regioner och kommuner står bakom satsningen.
– Möjligheten att attrahera den kompetens som behövs för att säkerställa konkurrenskraftiga företag och välfungerande samhällstjänster med hög kvalitet är en utmaning som Sverige delar med många länder i världen. I norra Sverige är detta tydligare än på många andra platser på grund av en låg arbetslöshet i kombination med nästan ofattbart stora investeringar – över tusen miljarder kronor de kommande 10-20 åren. Många av investeringarna, som Northvolt, HYBRIT, LKAB:s satsning på koldioxidfri järnsvamp och nu senast H2 Green Steel, är avgörande för att Sverige och Europa ska klara klimatmålen, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid LTU, i en beskrivning av det nya projektet T-25.
För att lyckas med T-25-projektet ska LTU och företagen bland annat fokusera på att:
- Öka antalet ingenjörsstudenter som antas vid LTU och som stannar i regionen efter examen.
- Ta vara på alla kompetenta personer som söker jobb i regionen men som inte får anställning.
- Säkra anställning till medföljande och kunna erbjuda stöd och hjälp när det gäller boende, förskola och skola, och alla andra praktiska frågor.
Se även: SVT Nyheters reportage, 2021-03-21
Företagen ska samverka kring analyser av behov och insatser, både till de specifika industrierna och till verksamheter runt omkring, som bland annat ska säkerställa service och en hög levnadsstandard.
– Det hela handlar om vad alla kan göra tillsammans. Det är den sammantagna bilden av vad som händer på de olika platserna och de olika företagen som avgör om någon medborgare väljer att flytta, för räkna med att till följd utav det här så kommer befolkningen i Norrbotten och Västerbotten att öka med 100 000 personer. Det är till exempel förskollärare, lärare och omsorgspersonal, säger Peter Larsson, regeringens samordnare för satsningarna i norra Sverige, till Norrbottens Kuriren i en intervju (premiumartikel).
Många kompetenser som industriföretagen söker liknar varandra, andra är mycket specifika.
– Tittar vi på de här industrierna som batterifabriken, gruv- och stålföretagen men även skogsindustrin så är det väldigt liknande arbetskraft. Det är till exempel driftsoperatörer, underhållspersonal som mek och el men även tjänstemannabefattningarna. I uppbyggnaden är vi ganska lika, men sen har vi våra specialistområden. Så vi ser att vi tillsammans kan gör målgruppsanalyser och rikta oss mot områden i världen där de kan finnas, säger Grete Solvang Stoltz, HR- och hållbarhetsdirektör på LKAB till Norrbottens Kuriren.
Det är inte bara rollen i företaget eller lönenivåer som avgör när industrierna ska rekrytera rätt kompetens till mindre orter eller mindre städer.
– Om man ska rekrytera utanför den arbetsmarknad man befinner sig i idag så är jobbet intressant, men det andra ska också fungera. Får hela familjen jobb, funkar skolan, är bostadssituationen attraktiv, är sociala miljön bra och kulturutbudet. Det är den sammantagna bilden som avgör, säger regeringens samordnare Peter Larsson i intervjun med Norrbottens Kuriren.
Kompetensförsörjningen är central för järn- och stålindustrins tillväxt och konkurrenskraft
Det pågår en rad initiativ som på olika sätt ska säkra kompetensförsörjning till svensk järn- och stålindustri. Många företag beskriver tillgången till kompetens som en central förutsättning för att driva en hållbar utveckling, höja produktiviteten och stärka företagens konkurrenskraft.
– Det här är en verklig chans för oss i Sverige att leda teknikutvecklingen. Just nu arbetar forskare med att ta fram tekniken för fossilfri tillverkning av stål, men när tillverkningen väl kommer igång behöver vi många, många fler som behärskar och kan vidareutveckla teknikerna och allt däromkring, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Se även Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarnas gemensamma färdplan för att säkra kompetensförsörjningen:
Kompetensfärdplan: Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige
