Värdefulla restprodukter gör samhällsnytta
När stålindustrin tillverkar stål produceras även restprodukter, det vill säga biprodukter och avfall. Hela 80 procent av restprodukterna återanvänds som råvaror i ståltillverkningen eller säljs för användning inom andra branscher. Stålindustrin arbetar ständigt med att öka användningen och hitta nya användningsområden.
Restprodukt från stålindustrin kan rena vatten. Resultaten i forskningsprojektet MINRENT är mycket positiva. Bland annat testade projektet att rena lakvatten från en deponi. Reningen skedde i de tre tankarna på bilden. Foto: Björn Haase.
Som en del av den svenska stålindustrins vision för 2050 finns ambitionen att använda resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen. Stålindustrin satsar därför stora resurser på att öka användningen av restprodukterna. De svenska järn- och stålverken producerar årligen sammanlagt omkring fem miljoner ton stål och samtidigt två miljoner ton restprodukter. Forskningsprojekt bedrivits såväl i företagens egen regi som gemensamt inom Jernkontorets forskning inom teknikområde 55, Restprodukter.
Exempel på användningsområden för stålindustrins restprodukter är:
- Metallindustri – olika sorters råvaror
- Vägbyggnad och byggindustri – ballast (fyllnadsmaterial), slaggasfalt, bindemedel och tillverkning av cement.
- Lantbruk och djurhållning – jordförbättringsmedel och ridbanor
- Elektronikindustri – ferriter
- Kemisk industri – olika sorters råvaror och tillverkning av gödsel
- Vattenrening – slagg kan användas för att rena vatten.
Läs mer om stålindustrins restprodukter
Höganäs restprodukter genererar både intäkter och miljönytta
Ordförande för teknikområde 55 är Björn Haase, biproduktansvarig hos metallpulvertillverkaren Höganäs. I en artikel i Process Nordic berättar Björn om sin verksamhet.
– De flesta av våra restmaterial går att använda på ett eller annat sätt, säger Björn Haase.
Björn Haase, biproduktsansvarig hos Höganäs. Foto: Ann Wulf, Höganäs.
Björn Haase anser att hans huvuduppdrag är att utbilda, både inom sitt företag och externt. Kunskap är grunden till att öka användningen och försäljningen av restmaterialen.
Först handlar det om att skaffa intern kunskap om materialet för att kunna få andra att förstå fördelarna. Det kan också behövas informeras internt om att restmaterialet har ett värde och därför måste hanteras därefter.
– Jag kan inte förutsätta att någon ska köpa slagg till asfalt om jag inte själv förstår vad vi håller på med, säger Björn Haase.
Därefter gäller det att förklara för de tänkta användarna och myndigheter med ansvar för restprodukter att materialet är lämpligt för olika ändamål. Björn upplever inte att lagstiftningen i sig sätter hinder i vägen för att använda restprodukterna i andra sammanhang däremot menar han att tillämpningen av lagstiftningen kan variera mellan olika myndigheter.
– Vi måste tänka på hur vi utnyttjar våra resurser. Är det inte bäst att ta tillbaka de här materialen och slippa använda jungfruliga material, säger Björn Haase.
Läs hela artikeln: Han vet hur man tjänar pengar på sina restprodukter (processnet.se)
Handbok för restprodukter
I syfte att öka kännedomen om stålindustrins restprodukter – och därmed öka användningen – ger Jernkontorets teknikområde 55 ut en handbok för restprodukter som kostnadsfritt kan beställas på Jernkontorets webbplats: Stålindustrin gör mer än stål.
