Svanen bör gynna produkter med bra miljöprestanda

Jernkontoret har nyligen besvarat två remisser om Svanenmärkning och befarar att föreslagen skärpning av krav på andel återvunnen metall i produkter kan leda till att konsumenter väljer bort hållbara produkter av stål.

Foto: Pia och Hans Nordlander, BildN.

Svanen är en nordisk miljömärkning med hög kännedom och trovärdighet. Med jämna mellanrum skärps kraven för Svanenmärkning och förslag till nya kriterier skickas då ut till olika remissinstanser.

Jernkontoret har nyligen besvarat två remisser som berör produkter från företag inom svensk stålindustri:

I båda remitterade förslagen finns skärpta krav på andel återvunnen metall i produkter som innehåller mer än 30 viktsprocent metall. Det föreslås en ökning av andelen återvunnen metall från 20 till 70 procent. Jernkontoret avstyrker detta förslag.

Stål är världens mest återvunna material. Globalt återvinns cirka 80 procent av allt stål som finns i produkter som skrotas, men den tillgängliga mängden skrot räcker inte till för att producera den mängd stål som efterfrågas – både återvunnen och jungfrulig järnråvara behövs.

− Svanens krav på ökad andel återvunnet stål i produkter leder inte till en högre skrotinsamling, så kravet är inte relevant för att öka återvinningen av stål. Kraven riskerar däremot att konsumenter avstår från att köpa hållbara produkter av stål, säger Karin Östman, Jernkontorets expert på produktrelaterade miljöfrågor.

De företag som är specialiserade på att ta fram nytt stål från malmråvara arbetar kontinuerligt med att minska sin klimat- och miljöpåverkan, till exempel genom att investera i fossilfria processer och transporter. Svensk stålindustrin har en gemensam vision för 2050 där ett av åtagandena är att tillverkningen ska använda resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen.  

Jernkontoret anser att kriterier för olika miljömärkningar, till exempel enligt Svanen, bör sättas på ett sätt så att de gynnar produkter som har en bättre miljöprestanda. Vilka som är bättre ska beräknas enligt vedertagna metoder som bygger på vetenskaplig grund.

Kriterierna ska också ge incitament till konsumenter att med sina inköp bidra till reella miljöförbättringar. En miljömärkning ska till exempel underlätta för konsumenten att välja bort produkter från leverantörer med sämre miljöprestanda för produktens hela livscykel. Kriterierna bör väljas så att det tydligt framgår vilket miljöproblem de valda kriterierna är tänkta att lösa.

− Det vore bra om Svanenkriterierna innehöll krav på produktdesign som medför bättre möjligheter att separera materialen efter produktens livslängd. Det skulle förbättra möjligheterna att samla in och återvinna ännu mer skrot, säger Karin Östman.


Fakta Svanenmärkning

Svanen är en nordisk miljömärkning med hög kännedom och trovärdighet. Varje land har ett eget miljömärkningssekretariat som bland annat ansvarar för det egna landets ställningstagande i produktgrupps- och kriteriefrågor. Regeringen har gett Miljömärkning Sverige AB det övergripande ansvaret för miljömärkena Svanen och EU-Blomman (EU Ecolabel) i Sverige.

För närvarande finns miljömärkningskrav för 61 produktgrupper.
Företag kan ansöka om en Svanenlicens för en vara eller tjänst. När ett företag ansöker om licens tas en ansökningsavgift ut. När licensen är beviljad tillkommer en årlig licensavgift baserad på den Svanenmärkta produktens omsättning. Denna avgift ger företaget rätt att använda Svanenmärket på sin licensierade vara eller tjänst och i sin marknadsföring.
Källa: svanen.se