EU:s förslag om hållbar finansiering motverkar en hållbar utveckling

I slutet av november kom EU-kommissionens förslag till krav och kriterier för vad som kan klassas som miljömässigt hållbara investeringar, enligt den nyutkomna taxonomi-förordningen. Syftet är att styra kapitalflöden mot gröna investeringar. Men enligt Jernkontoret har kommissionen gjort förenklade tolkningar av förordningen, och om förslaget går igenom är det flera näringslivsbranscher och energislag i Sverige som faller utanför ramen för miljömässig hållbarhet enligt EU, trots att dessa uppvisar en hög miljöprestanda. Svensk stålindustri är ett exempel på det.

Om EU-kommissionens förslag till kriterier för hållbara investeringar står fast får det allvarliga återverkningar på flera näringslivsbranscher och energislag i Sverige.

För att genomföra EU:s gröna giv (The Green Deal) finns en rad områden där politiken behöver ställas om och nya lagar skapas. En del i detta är förordningen om hållbar finansiering (sustainable finance), den så kallade taxonomin.

Ramverket för taxonomi-förordningen beslutades i somras av EU-parlamentet och ministerrådet. Där anges prestandakrav för ekonomiska aktiviteter relaterat till sex olika miljömål: minska klimatutsläpp, klimatanpassning, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
En aktivitet som väsentligt bidrar till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt skadar något av de andra målen kan klassas som miljömässigt hållbart.

Under hösten har tjänstemännen i EU-kommissionen arbetat fram förslag till kriterier för att ekonomiska aktiviteter ska kunna klassas som miljömässigt hållbara när det gäller klimatutsläpp och klimatanpassning. I slutet av november skickade EU-kommissionen ut sitt förslag. Medlemsländer, organisationer och alla andra intresserade har till den 18 december på sig att tycka till om förslaget, därefter ska kommissionen ta fram en ny version av sitt förslag. Kriterierna förväntas kunna antas av EU-kommissionen i juni 2021 och träda i kraft 2022.

Enligt Jernkontorets bedömning har EU-kommissionen i sitt förslag på kriterier gjort förenklingar och orimliga tolkningar av lagstiftningen vilket kan leda till att syftet med taxonomin går helt förlorat. Om förslaget går igenom riskerar stora delar av stålindustrin att klassas som ej miljömässigt hållbara och även viktiga energikällor som vattenkraft och bioenergi.

– Kriterieförslagen är fokuserade på begränsade delar av företagens verksamheter och hur klimatrelaterade utsläpp ser ut just nu. Syftet är ju att stödja omställningen och då måste man ha ett mer framåtriktat perspektiv som också inkluderar värdekedjan, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Stålindustrin har varit engagerade i de konsultationer och dialoger som föregått kommissionens utkast och lämnat förslag på alternativa kriterier. Svensk stålindustri har höga ambitioner och det pågår ett aktivt arbete med forskning och innovationer framförallt med lösningar som ersätter fossila bränslen och råvaror med el och bioråvaror. Satsningar som kommer att kräva tillgång till kapital för att kunna genomföras.

– Eftersom elektrifiering är den viktigaste lösningen för att minska koldioxidutsläppen så är det viktigt att taxonomin inte begränsar möjligheterna för de nödvändiga kraftslagen som kan ge oss mer fossilfri el, säger Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret.

Regeringen behöver nu vara aktiv gentemot EU-kommissionen för att inte taxonomin ska bli en broms i industrins arbete för det svenska klimatmålet.