Det krävs en ambitiös forskningspolitik under Coronakrisen och i dess kölvatten

Industrirådets medlemmar har idag skickat ett gemensamt inspel till regeringen för att lyfta vikten av en ambitiös kunskaps-, innovations- och forskningspolitik under Coronakrisen och i takt med att samhällets och ekonomins återhämtning kan inledas. 

– Sverige och världen står inför vad som kan komma att bli en historiskt djup lågkonjunktur. Förutom att begränsa smittspridning och upprätthålla sjukvården handlar de akuta åtgärderna om att rädda lönsamma företag från konkurs. Men parallellt måste vi behålla ett långsiktigt perspektiv. På lite längre sikt är frågor som kompetensförsörjning, forskning och innovation helt avgörande för det svenska näringslivets återhämtning och konkurrenskraft, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Jernkontoret är en del av Industrirådet och deltar aktivitet bland annat i dess utvecklingsråd. Några av de förslag som Industrirådet föreslår i det inspel som överlämnats till regeringen idag, är av särskilt stor vikt för svensk stålindustri.

  • Erbjud högskolans digitala kurser även till näringslivet. Det arbete som nu görs på lärosätena med att digitalisera kursutbudet bör nyttjas bredare för att möjliggöra för fler företag och individer att ta del av utbudet. Regeringen bör därför ge universitet och högskolor särskilda resurser för att snabbt tillgängliggöra befintliga utbildningar på distans och i modulform för yrkesverksamma. Nyttja redan etablerade nätverksnoder som till exempel Almi och klusterorganisationer för att snabbt nå ut till företag med information om möjligheterna och tillgången till kursutbudet.

  • Var flexibel och generös i offentliga FoU-program där näringslivet deltar.

    Det handlar till exempel om att fortsätta göra utbetalningar enligt plan i beviljade projekt, även om upparbetningstakten minskar och projekten drar ut på tiden. På så vis riskerar inte pengar att frysa inne och forskningsutförares kassaflöden säkerställs.

    En ekonomisk kris i näringslivet kan innebära att företagen har svårt att teckna långa projektavtal. Här behöver offentliga aktörer vara ödmjuka och acceptera etappindelade avtal med möjlighet att avbryta efter varje etapp.

    Höj den maximalt tillåtna offentliga stödandelen för industriell FoU till 75 procent för stora företag och 80–90 procent för små- och medelstora företag för hela 2020. Motsvarande genomfördes under finanskrisen, och kan under året bidra till att permitterad personal från industriföretag kan arbeta vidare i sina forskningsprojekt även under den tid för vilken de erhåller ersättning från det offentliga.

  • Premiera lärosäten, institut och industri som byter personal med varandra för att rädda kompetens och forskningsprojekt. Det är generellt önskvärt att få en ökad rörelse av personal mellan högskola, institut och industri och Coronakrisen är ett tillfälle att pröva utbyten på riktigt.

    Vi föreslår ett upplägg som kombinerar tjänstledighet från företaget med projektanställning i akademin, där staten står för lönen. Vi föreslår att industrianställda forskare med akademiska meriter ska få tillfällig anställning inom akademin för att bidra i undervisning, handledning och forskning. Anställda lärare vid lärosäten kan på motsvarande sätt bidra till den industriella forskningen.

Läs hela inspelet från Industrirådet till regeringen om en ambitiös kunskaps-, innovations- och forskningspolitik (pdf-fil)