Debatt: ”Viktigaste valfrågan är: Hur vet du det?”

Årets svenska valrörelse blir säkerligen som vanligt en dragkamp mellan olika politiska förslag. Men mer än tidigare kan det också bli diskussion om vad som faktiskt är sant och relevant. Det skriver företrädare för 53 organisationer, när March for Science hålls världen över och i Sverige idag.

En bild från 2017 års March for Science i Berlin, Tyskland. Foto: Markus Schreiber/AP.

Med dagens nästan obegränsade tillgång till forskningsresultat och evidensbaserad kunskap borde politiker ha kvalificerade underlag för sina förslag och goda möjligheter att bidra till en positiv samhällsutveckling. Men det offentliga samtalet handlar just nu snarare om hur demokratin kan sättas på prov av förvrängda fakta, förutfattade meningar och falska nyheter. Säpo har också varnat för att främmande makt kan komma att försöka påverka opinionen i olika sakfrågor inför valet.

Samtidigt efterfrågar den svenska allmänheten en mer kunskapsbaserad politik. Bara sex procent av befolkningen menar att svenska politiker främst grundar sina åsikter och ståndpunkter på fakta. Det visar en ny undersökning som Vetenskap & Allmänhet har låtit Sifo göra. Nästan hälften av de tillfrågade menar att politiker utgår ungefär lika mycket från fakta och värderingar, medan 28 procent anser att värderingarna väger tyngst.

I flera opinionsmätningar har väljarna rankat sjukvård och lag och ordning som två av de viktigaste valfrågorna. En majoritet i Sifo-undersökningen menar att politiker tar för lite hänsyn till vetenskapliga fakta när de uttalar sig inom båda dessa områden. Oavsett partisympati är "för lite hänsyn" det vanligaste svaret. Bara 26 respektive 31 procent menar att politiker tar lagom stor hänsyn till vetenskapliga fakta i just dessa två frågor.

Naturligtvis kan vetenskap väga olika tungt i olika sakfrågor. Politiker behöver också ta hänsyn till annat, som ekonomi, opinion och värderingar. Samtidigt är samhällets utveckling helt beroende av välunderbyggda beslut. För att få väljarnas förtroende behöver partierna tydligare visa hur de kommit fram till sina ståndpunkter.

I dag, när manifestationer för vetenskap hålls världen över, inleder vi därför Hur vet du det? ett politiskt obundet initiativ för att uppmuntra till en mer kunskapsbaserad valrörelse. Hur vet du det? är en enkel men effektiv fråga att ställa till folkvalda, forskare – och till sig själv.

För att kunna hämta stöd i fakta och forskning vill vi bidra med ytterligare sex frågor:

Är det för bra för att vara sant?

Ibland beskrivs något som ett vetenskapligt "genombrott". I vissa fall är det så, men oftast inte. Forskning bygger på tidigare kunskap och växer fram steg för steg. Därför tar det tid innan vi har säkra fakta.

Är det hela bilden?

Det kan vara frestande att luta sig mot studier som bekräftar de egna åsikterna. Men om vi vill basera beslut på vetenskap måste vi se till den samlade kunskapen på området – även när den inte stämmer med vår världsbild.

Vad säger andra studier?

Ju fler studier som kommer fram till samma resultat, desto stabilare blir kunskapen. När en studie kommer fram till ett visst resultat medan andra pekar på motsatsen finns det anledning att vara extra försiktig.

Går det att jämföra?

En studie på möss säger inte alltid något om människor. Forskning om några individer kan inte överföras till hela befolkningen. Att två resultat stämmer överens betyder inte självklart att orsaken är densamma.

Vad är sammanhanget?

Resultat från forskning kan vinklas och tolkas på olika sätt. Något kan ha ökat med 2 procent i år, men minskat med 20 procent över en tioårsperiod. Vad är mest betydelsefullt?

Går det att förklara enklare?

Det är lätt att bli bländad av svåra ord och krångliga formuleringar. Ibland används de när någon inte lärt sig förklara på ett enkelt sätt, ibland för att dölja osäkerhet och slippa granskning. Därför måste vi alla fortsätta fråga tills vi förstår.

Vi vill ha en valrörelse som möjliggör väl underbyggda val; där skillnaden mellan värderingar och fakta är tydlig. Därför uppmanar vi alla som kandiderar till politiska uppdrag i kommuner, landsting och riksdag att mycket mer än hittills lyfta fram forskningsresultat och vetenskap i debatten. Vi kan alla enkelt bidra. Våga fråga: Hur vet du det?

Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret

Helén Pettersson, förbundsordförande ABF

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten

Jennifer Andersson, förbundsordförande Astronomisk Ungdom

Karolina Kjellberg, vd bNosy

Stefan Bengtsson, rektor och vd Chalmers

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO

Roberto Rufo Gonzalez, projektledare Consupedia

Katja Vatanen, ordförande Endometriosföreningen

Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige

Cecilia Winberg, vice förbundsordförande Fysioterapeuterna

Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet

Jenny Larsson, ordförande Humtank

Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous

Magnus Huss, förbundsdirektör och vvd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna

Jennie Turner, tf verksamhetsansvarig, Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg

Sofia Larsen, förbundsordförande Jusek

Tuula Teeri, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Lisa Sennerby Forsse, preses Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Göran K. Hansson, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien

Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet

Bodil Nilsson, ordförande LMNT – Föreningen för lärarna i Matematik, Naturvetenskap och Teknik

Torbjörn von Schantz, rektor Lunds universitet

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Kerstin Tham, rektor Malmö universitet

Christoph Quitmann, direktör MAX IV-laboratoriet

Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet

Britt-Marie Lidesten, föreståndare Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Ann-Marie Pendrill, föreståndare Nationellt resurscentrum för fysik

Ivar de la Cruz, förbundsordförande Naturvetarna

Anna Sjöström Douagi, programchef Nobelcenter

Thomas Strand, ordförande Rifo – Sällskapet riksdagsledamöter och forskare

Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond

Mats Deleryd, vd SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling

Ann Follin, överintendent Statens museer för världskultur

Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening

Anne-Sofie Mårtensson, ordförande Svenska fysikersamfundet

Lars Hultman, vd Stiftelsen för Strategisk Forskning

David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden

Christine Sundberg Carendi, vd Svenska Science Centers

Kristina Billberg, ordförande Sveriges Farmaceuter

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Kristian Pietras, ordförande Sveriges unga akademi

Mats Ericson, förbundsordförande SULF – Sveriges universitetslärare och forskare

Gustav Amberg, rektor Södertörns högskola

Peter Skogh, museichef Tekniska museet

Elin Lydahl, vd Tom Tits Experiment

Jennie Ekbeck, vd Umeå Biotech Incubator

Linnea Suomenniemi, ordförande Unga Forskare

Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Denna debattartikel publicerades i SvD 2018-04-14