Hur kan svensk stålindustri leverera för att nå de globala målen?

Vad innebär FN:s globala hållbarhetsmål för den svenska stålindustrin? En existentiell utmaning med tanke på branschens stora utsläpp, eller en möjlighet för en innovativ sektor att utveckla sin fulla potential för ett exceptionellt återvinningsbart och hållbart material? Detta var centrala frågor när SEI, Stockholm Environment Institute, och Jernkontoret samlade viktiga intressenter inom industrin och en bred uppsättning representanter från det svenska samhället för att undersöka hur det svenska stålet kan bidra till en bättre framtid.

Ända sedan medeltiden har teknisk innovation varit en viktig drivkraft för framgångarna inom den svenska stålindustrin. Idag står stålindustrin för 4,3 miljarder euro i exportvärde, eller 4 % av den totala svenska exporten, mycket tack vare högkvalitativa produkter riktade till specialiserade nischmarknader. SEI arbetar tillsammans med stålindustrin för att den ska kunna utnyttja sin fulla innovativa potential och möjlighet att bli världsledande inom hållbarhets omvandling.

Under workshopen den 14 februari diskuterades inte bara de utmaningar och möjligheter som skapas i och med det nationella genomförandet för att uppnå de globala målen, Agenda 2030, utan också hur den svenska stålindustrin kan använda målen för att bidra till en global hållbarhetsomvandling med låga koldioxidutsläpp.

Exempel på hur den svenska stålindustrin skulle kunna bidra till FN:s globala hållbarhetsmål, från workshopen den 14 februari.

− De globala målen är egentligen den största beställningen världen någonsin har sett, och svenskt stål har unika kvaliteter att erbjuda, säger Eva Blixt, senior miljörådgivare och forskningschef på Jernkontoret.

Workshopen var det första stora steget i ett nytt projekt som genomförs gemensamt av SEI, Jernkontoret och svenska stålproducenter, som tittar på hur industrin bäst kan bidra till den svenska och globala hållbarhetsomvandlingen.

− Såvitt vi vet var detta seminarium det första försöket någonsin där representanter för en stor industri tillsammans med andra samhällsaktörer försöker förstå de globala målen på den nivå där det konkreta genomförandet måste ske, säger projektledaren Karl Hallding.

Workshopen samlade 50 inbjudna; chefer och experter från stålindustrin, tjänstemän från statliga och offentliga myndigheter, forskare samt stålindustrin partners i alla delar av värdekedjan, från gruvbolag till kunder och användare av avancerade svenska stålprodukter. Dagen innehöll en mängd gruppövningar där deltagarna diskuterade hur avancerade stålapplikationer kan bidra till att uppfylla de globala målen.

− De flesta av oss förväntade sig att vissa av målen, såsom nummer nio som handlar om industri, innovation och infrastruktur och nummer elva som handlar om hållbara städer och samhällen, skulle dominera på "möjlighetssidan". Men workshopen visade att den svenska stålindustrin har väldigt goda möjligheter att bidra med samhällsnyttiga produkter och innovationer inom samtliga mål. Samtidigt finns det naturligtvis många avvägningar och konflikter som industrin kommer att behöva förhandla om, både som enskilda producenter och som en samlad industrisektor. Men de har visat att de är redo att ta sig an de utmaningarna, säger Karl Hallding.

Styrning mot samhällsnytta

Det aktuella projektet bygger på ett tidigare samarbete mellan SEI och Jernkontoret, som 2016 levererade en strategi för industrin att nå sin vision 2050, Stål formar en bättre framtid. För att uppnå visionen kommer industrin inte att producera något annat än samhällsnytta, det vill säga eliminera föroreningar, använda samtliga restprodukter och erbjuda lösningar på globala och lokala hållbarhetsutmaningar som gynnar ekonomin och samhället.

Det nuvarande projektet handlar om att hjälpa industrin att utveckla en ”samhällsnyttekompass” - en metod och verktygslåda för att bedöma hur en viss aktör, en produkt eller ett investeringsbeslut kan påverka möjligheten att leverera samhällsnytta.

Den föreslagna strategiska handlingsplanen för att uppnå stålindustrins vision för 2050.

Kompassen kommer att kombinera de globala målen och koncept för samhällets balansräkning från Världsbanken som en referensram för utvärdering av samhällsnyttepotentialen hos ett visst alternativ och "korspåverkansanalys" (cross-impact balance analysis) kommer att utvärdera samspelet som alternativet sätter i rörelse.

− Att använda korspåverkansanalys är en viktig del av kompassen. Som workshopen visade är alla målen viktiga, och styrning endast mot ett fåtal av dem är inte tillräckligt för att ge industrin riktning. Vår kompass kommer att visa den bästa riktningen ur ett helhetsperspektiv, säger Kristian Skånberg från SEI.

− Den här workshopen visar att den svenska stålindustrins vision är väl utformad för att leverera gällande hela Agenda 2030. Vårt forskningssamarbete med SEI och en bred grupp samhällsintressenter ger unika möjligheter för våra företag att utveckla sina processer och produkter för att leverera samhällsnytta. Men vad vi åstadkommer här är faktiskt inte specifikt bara för stålindustrin; metoden och verktygslådan som vi utvecklar kan användas av alla samhällssektorer, säger Eva Blixt. 

In English: How can Swedish steel deliver on the Global Goals? (sei-international.org)

Kontaktperson:

Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor
eva.blixt@jernkontoret.se, 08 679 17 95