Skatteförslag hot mot industrins konkurrenskraft

DEBATT - Publicerad i SvD Brännpunkt 2014-08-01

Vänsterns förslag om att införa kilometerskatt är ett orosmoln. Följden skulle bli att svensk industri och tillverkning får svårare att överleva, vilket hotar utvecklingen i hela landet, skriver Per Bondemark, Karolina Boholm och Guy Ehrling, Näringslivets Transportråd.

Svensk industri, inte minst export­företagen, ligger långt ifrån sina marknader och konsumenter. Samtidigt är också expor­ten och importen helt nödvändig för vårt näringsliv och för hela vårt samhälle. Minskar vår handel minskar även tillväxten, antalet jobb och de skatteintäkter som ligger till grund för vår välfärd. Vi måste därför kämpa för att vara konkurrenskraftiga som handelsnation.

Ett orosmoln är förslaget om att införa kilometerskatt. Ibland kallas den lastbilsskatt eller vägslitageavgift – men i slutändan handlar det om samma sak, en extra skatt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet förespråkar alla en kilometerskatt ska införas och blir förslaget verklighet kommer det att bli ett hårt slag mot svensk industri. För blir transporterna dyrare förstärks en av Sveriges största konkurrensnackdelar, avstånden, ytterligare. Följden blir att svensk industri och tillverkning får svårare att överleva, vilket hotar utvecklingen i hela landet.

Svensk industri har i allt ­större utsträckning specialiserat sig för att möta konkurrensen från andra länder. Det innebär att många företag utför ett eller två moment i produktionskedjan och varorna under tillverkningen transporteras mellan fabrikerna, oftast med lastbil. Blir de transporterna dyrare blir varorna ­dyrare, och de svenska före­tagens konkurrenskraft på den internationella marknaden minskar. Det går ut över före­tagen – och jobben.

Socialdemokraterna räknar med att skatten skulle inbringa 4 miljarder kronor. Kilometerskatten slår extra hårt mot de industrier som har ett stort behov av lastbilstransporter, tunga och råvaru­baserade industrier som ligger långt ifrån storstäderna, där inga alternativa transportmedel finns. De är ofta de stora arbetsgivarna på orten. Tvingas de dra ner eller stänga igen ­drabbas hela samhällen.

Liknande lagstiftning som den som föreslås i Sverige har varit på väg att införas i några andra EU-länder. Till exempel så skrotade Socialdemokraterna i Danmark sitt eget förslag, bland annat därför att det skulle slå hårt mot jobben i glesbygd.
Kilometerskatten är helt ­enkelt en skatt på Sverige. Det är inte vad vi behöver i ett allt mer globaliserat och konkurrens­utsatt läge. Det finns andra åtgär­der än kilometerskatt som i stället bör prioriteras. Vår konkurrenskraft förstärks genom ytter­ligare investeringar i forskning, innovation och infrastruktur. Kan vi erbjuda intressanta och konkurrenskraftiga produkter med hög kvalitet så kan vi till och med öka vår export och vår handel med andra länder och på så sätt stärka Sverige. Något vi – i hela landet – skulle tjäna på.

Per Bondemark, ordförande Näringslivets Transportråd
Karolina Boholm, styrelseledamot Näringslivets Transportråd
Guy Ehrling, kanslichef Näringslivets Transportråd