Bryt dödläget i energifrågan med en energikommission

DEBATT - Publicerad i DN Debatt 2013-12-19

Osäker försörjning. Energipolitiken har blivit ett fält för oansvarig partitaktik och symboler. Snart fasas kärnkraftverken ut av åldersskäl, och det är oklart vad som ersätter dem. Därför krävs en energikommission som kan vara grund för en bred energiöverenskommelse, skriver sex chefer i näringsliv och fack.

Svensk energipolitik har under decennier präglats av låsningar kring kärnkraftens vara eller icke vara. Det har dock länge saknats en verklighetsförankrad analys av konsekvenserna av olika vägval och vad de egentligen betyder för Sverige.

Sverige har en tradition av att genomföra breda politiska reformer på områden där långsiktighet och stabila villkor över tid är särskilt angelägna. Pensionsöverenskommelsen genomfördes i samförstånd över blockgränserna och föregicks av ett gediget och faktabaserat arbete som låg till grund för de beslut om förändringar av pensionssystemet som fattades på 1990-talet. Detsamma gällde för överenskommelsen om Riksbankens självständighet.

Energiförsörjning eller energipolitik är inget självändamål. Det är i stället en grundläggande funktion som ger förutsättningar för dagens moderna samhälle och de tjänster vi efterfrågar som ljus, värme, transporter, it med mera. Energipolitiken bygger på tre bra och kloka grundpelare: konkurrenskraft med fungerande marknader och konkurrenskraftiga priser, leveranssäkerhet samt miljöhänsyn. Energifrågan är långsiktig och spelar en avgörande roll för Sveriges framtida utveckling och är därför något som, liksom pensionsfrågan, bör hanteras i politiskt samförstånd och med eftertanke och god analys i botten.

Sveriges utgångsläge är att vi är en liten, öppen ekonomi, långt ifrån dagens tillväxtmarknader men med en stor utrikes­handel. Hälften av Sveriges BNP kommer från export, varav merparten är varor, eller tjänster kopplat till varuexporten. Detta gör att den tillverkande industrin är av stor vikt för Sveriges ekonomi och välfärd. Såväl industrin som tjänstesektorn kommer att behöva konkurrenskraftig elproduktion även i framtiden om vi vill ha några jobb kvar i landet. Att se till att skapa konkurrenskraftiga förutsättningar och en framtidstro för svenska företag och jobb måste vara i fokus för varje politiker.

Historiskt har uppbyggnaden av vår industri och förädlingen av våra råvarutillgångar gått hand i hand med uppbyggnaden av vårt energisystem. Vattenkraft, och senare även kärnkraft har varit – och är – viktiga möjliggörare i utvecklingen av vår ekonomi. Energisystemet och de historiska val vi gjort är också nyckeln till att Sverige har lyckats frikoppla tillväxt från ökade koldioxidutsläpp, något som många andra länder strävar efter, men ännu inte lyckats med. För industrin har det historiskt funnits en stark konkurrensfördel i Sveriges goda och stabila tillgång till elenergi till konkurrenskraftiga priser.

Den realitet industrin möter i dag är en ökande internationell konkurrens. Samtidigt ritas energikartan om på den globala arenan, och kostnaden för energi sjunker i andra regioner, inte minst i USA med skiffergasen. Att föra en politik som möjliggör ett konkurrenskraftigt elpris blir då än mer centralt för att klara industrins konkurrenskraft och välfärden.
För Sveriges del finns stora frågetecken kring hur elförsörjningen ska klaras på längre sikt, vilket skapar ett osäkert investeringsklimat för industrin.

De nuvarande kärnkraftverken, som står för 40 procent av elförsörjningen och är en viktig baskraft, kommer att börja fasas ut av åldersskäl på 2020-talet. Om dessa ska ersättas med nya kärnkraftverk eller andra baskraftverk brådskar det, eftersom ledtiderna är långa. Vattenkraften, som står för ungefär 45 procent av elproduktionen, är också ifrågasatt genom de förslag som presentats i vattenverksamhetsutredningen. Förslagen kan om de genomförs leda till kraftigt minskad vattenkraftsproduktion. Detta kan i sin tur leda till minskad möjlighet för vattenkraften att reglera vind- och solkraftens varierande elproduktion. För en så samhällsviktig funktion som elförsörjningen är detta sammantaget en djupt oroande situation.

I stället för att präglas av ansvarstagande och faktabaserat samförstånd har den svenska energipolitiken blivit ett område för partipolitiskt taktiserande och symbolhandlingar. Den riskerar att bli ett offer för kommande valresultat, baserat på önsketänkande om hur elsystemet fungerar i stället för att hanteras som det samhällskritiska område det är.

Vi efterlyser en genomtänkt och trovärdig analys av det framtida elsystemets funktionalitet, som förenar kraven på god ekonomi, hög leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan. Vi uppmanar därför gemensamt de svenska politikerna att ta sig samman och ta sitt ansvar för energifrågan. Till grund för detta behövs en bra faktabaserad analys med konsekvenser av olika vägval. Sverige behöver en brett förankrad energipolitik, som klarar att leverera på alla tre målen i energipolitiken.

En faktabaserad och partipolitiskt oberoende energikommission bör omedelbart tillsättas med uppgift att grundligt gå igenom konsekvenserna av olika vägval. Detta måste göras på ett transparent och inkluderande sätt. Underlaget kan sedan ligga till grund för en bred och ansvarstagande politisk överenskommelse kring energipolitiken.

Genom att tillsätta en faktabaserad energikommission kan dödläget i energifrågan brytas. Det är viktigt att arbetet sätts i gång och genomförs skyndsamt. Arbetet får inte bli till långbänk och tas som ursäkt för att hålla energifrågan borta från agendan av parti- eller valtaktiska skäl.

Den långsiktiga energiförsörjningen är alltför viktig för att offras i något storskaligt experiment, eller beslut baserade på önsketänkande. Då riskerar vi att ställas inför en situation där den blir ett problem eller en nackdel för Sverige. El ska även i framtiden vara en möjliggörare för Sverige.

Anders Ferbe, ordförande IF Metall
Magnus Hall, vd Holmen
Jan Johansson, vd SCA
Martin Lindquist, vd SSAB
Jan-Henrik Sandberg, ordförande Pappers
Per-Olof Sjöö, ordförande GS