Industriutsläppsdirektiv och BAT-slutsatser för stålindustrin

EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten för industriell verksamhet. Direktivet omfattar bindande krav kopplade till bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser, för olika processteg. Under åren 2020–2023 revideras IED, som en del av Den europeiska gröna given, för att ta med fler sektorer och göra så att direktivet förstärker övrig politik och lagstiftning för klimat, energi och cirkulär ekonomi och för att underlätta för framväxande teknik och innovation.

Anläggning för rökgasrening. Foto: Stig-Göran Nilsson, Jernkontorets bildbank.

Industriutsläppsdirektivet – nytt förslag under förhandling

EU-kommissionen meddelade i december 2019, i sin tillväxtstrategi Den europeiska gröna given, att en revidering av industriutsläppsdirektivet (IED) skulle inledas, för att det att fullt ut ska överensstämma med politikområdena klimat, energi och cirkulär ekonomi. Kommissionen skulle också se över vilka ytterligare sektorer, till exempel gruvor, som ska omfattas av direktivet. Tidplanen för revideringen sattes till 2020–2023.

Jernkontoret bevakar och påverkar lagstiftningsprocessen

Under våren 2021 lämnade Jernkontoret synpunkter på EU-kommissionens två så kallade konsultationer om revidering av IED, en öppen och en mer omfattande konsultation (Targeted Stakeholder Survey), se remissvar 2021-04-02.

Jernkontoret tog även fram en fallstudie för svensk stålindustri, Revidering av industriutsläppsdirektivet (IED) – Risker och möjligheter, som sammanfattar konkreta konsekvenser av de förändringar av IED som EU-kommissionen vill se.

Den 5 april 2022 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till ny utformning av IED i ett lagförslag till Europarådet och Europaparlamentet.

Jernkontoret befarar att lagförslaget blir ett "all-inclusive" direktiv som, om det inte ändras, kommer att slå hårt mot svensk järn- och stålindustri. Jernkontoret anser att det bästa alternativet är att avvakta tills pågående IED-relaterade dokument, så kallade "Green deal-dokument", är klara och därefter i IED endast inkludera sådant som inte reglerats i annan lagstiftning. Andrahandsalternativet är att göra en rad ändringar i lagförslaget.

Sammanfattning av Jernkontorets viktigaste ändringsförslag:
  • Inkludera bara det som inte regleras på annat sätt. IED är inte det mest lämpliga verktyget för innovation, klimat, cirkulär ekonomi eller kemikalier. Det som redan ingår i BREF/BAT-slutsatser, såsom ny teknik eller krav på miljöledningssystem, behöver inte regleras i direktivet. Transformationsplaner finns med i direktivet om tillbörlig aktsamhet och deponier bör fortsatt hanteras i deponeringsdirektivet.
  • Ändra att utgångskravet för utsläppsgränsvärden alltid är det strängaste värdet i intervallet för bästa tillgängliga teknik. Detta värde är ett utsläppsvärde man når i en anläggning, för en delprocess, med just denna teknik. Kravet gör att teknikneutralitet inte längre gäller. I kombination med bindande gränsvärden för resursanvändning kan miljönyttan också ifrågasättas. Det finns ett tydligt samband mellan till exempel NOx och energi och det är alltid en avvägning vad som är bäst för miljön i sin helhet.
  • Stryk kravet på bindande gränsvärden för resursanvändning av material, vatten och energi eftersom indikativa krav redan finns i BATC. Med bindande gränsvärden på resursanvändning riskeras innovationer och produkt- och processutveckling av avancerade produkter. Om det inte stryks måste dispensmöjligheter införas.
  • Mer tid för test av en ny teknik (ET) välkomnas men de 24 månaderna bör fördubblas. Att få sex år i stället för fyra för att klara estimerade gränsvärdena för en ny teknik behöver justeras så det framgår att detta val ligger på verksamhetsutövaren samtidigt som tiden för att klara en omställning behöver förlängas till 10-15 år. Definitionerna måste ändras så att det framgår att det bara är estimerade värden, då riktiga associerade mätvärden saknas (ET-EEL i stället för ET-AEL). En ny paragraf behövs som klargör om vad som händer om man inte når de (estimerade) gränsvärdena efter sex år och även här behövs dispensmöjligheter införas.
  • Stryk kravet på transformationsplan i IED. En lämpligare plats för dylika planer är i CSDDD som också revideras och med det mer rimligare kravet att det ska göras på koncernnivå och inte anläggningsnivå. Kvarstår det i IED måste kraven justeras.
  • Förslaget om EMS kan strykas eftersom kravet redan finns i BATC. Förslaget är en mycket omfattande kravlista på en detaljnivå som omfattar företagskänslig information (CBI), som föreslås vara publik. Kvarstår kraven i IED måste det kortas rejält och inkludera en tillämplighetsklausul på omfattning beroende på företagsstorlek och att konkurrensrättsreglerna måste respekteras.
  • Bevara rättssäkerheten och återinför skrivningarna från IED 1.0 om miljökvalitetsnormer som säger att krav på åtgärder ska fördelas. Detta för att säkerställa att åtgärderna inte landar på ett indraget tillstånd och/eller uteblivna dispenser för den anläggning som råkar finns i området för överskridandet.
  • Krav på kompensation med omvänd bevisbörda bör strykas. De höga straffskalorna måste också justeras till en mer proportionerlig nivå.
  • Införlivandereglerna måste kompletteras med en paragraf om att IED 2.0 bara ska gälla för BREF/BATC som påbörjats efter att IED beslutats. Pågående BREF-arbete i Sevilla och BATC som antagits under IED 1.0 gäller under IED 1.0.

Läs mer:

Vad innebär revideringen av IED för svensk industri?

Jernkontorets IED-expert Eva Blixt samtalar med Mårten Sohlman, vd för Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), om vad revideringen av IED innebär för svensk industri (oktober 2021):

Uppskattad tidsplan för det som återstår av revideringen av IED:

  • 5 april 2022: Lagförslag till Europarådet och Europaparlamentet
  • 2022–2023: Förhandlingar i rådet och parlamentet
  • 2023: Ny lagstiftning klar

BREF-dokument och BAT-slutsatser

Inom ramen för Industriutsläppsdirektivet tas så kallade BREF-dokument (BAT Reference Documents) fram. Dessa beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik i de olika processtegen. Under ledning av IPPC-byrån i Sevilla arbetas BREFar fram inom tekniska arbetsgrupper där berörd industri, medlemsländer och organisationer deltar. Arbetet med en BREF tar oftast många år och resulterar i ett omfattande dokument med detaljerade teknikbeskrivningar för hela eller delar i en industriell process. Varje BREF ska enligt direktivet revideras ungefär var åttonde år, vilket ännu inte har skett för någon BREF.

Läs mer:

Stålindustrin var den bransch som först fick BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning. BAT-slutsatserna publicerades i mars 2012 och under de följande fyra åren arbetade de tillverkande företagen för att uppfylla de utsläppsvärden som baserades på bästa tillgängliga teknik och framgick av BAT-slutsatserna. I mars 2016 var tekniken på plats, med dispens beviljad för endast ett fåtal enstaka värden.

Utöver BREF om järn- och ståltillverkning och kompletterande BAT-slutsatser berörs stålindustrin av ett tiotal andra BREFar, några vertikala (sektorsvisa) och andra horisontella (gäller för alla IED-anläggningar). BREF om bearbetning av stål är viktig för de flesta av stålföretagen. Dessutom berörs olika företag av BREF om stora förbränningsanläggningar, ytbehandling med organiska ämnen eller metaller och om tillverkning av olika kemikalier. De horisontella BREF-dokumenten om kylning, energieffektivitet och mätning är också viktiga att bevaka vid eventuell revidering.

Implementerade BAT-slutsatser:

Svenska företag förhåller sig till två separata system samtidigt

För att göra genomförandet av industriutsläppsdirektivet i Sverige så enkelt som möjligt och säkerställa att Sveriges alla 1300 anläggningar på sikt ska uppfylla BAT-slutsatsernas gränsvärden, infördes dessa värden som en förordning. Detta medför att tillverkande företag nu har två separata system att förhålla sig till:

  1. Den svenska tillståndsprövningen som tar fram villkor som alltid gäller, både under normala och onormala driftsförhållanden. Villkoren är anpassade för en specifik anläggning på en specifik plats med skilda förutsättningar. Prövningen är en omfattande och ofta tidskrävande process.
  2. Industriutsläppsdirektivets BAT-slutsatser, vilkas värden är framtagna för att gälla för alla anläggningar, oavsett lokalisering. BAT-slutsatserna fastställer vilka värden som gäller när bästa tillgängliga teknik (beskriven eller annan likvärdig teknik) är på plats och fungerar som den ska, det vill säga under normala driftsförhållanden. Om anläggningen inte klarar dessa värden är det rimligt att endera är BAT inte på plats eller så fungerar inte tekniken som den ska (onormal drift). Kontrollen görs i andra länder av myndigheter som genomför mätningar när anläggningen fungerar och är igång. Det betyder att BAT-slutsatserna främst innebär en teknikkontroll och att dessa inte ska jämställas med svenska villkor.

På längre sikt måste balansen mellan krav från EU och det som ska regleras i det svenska verksamhetstillståndet säkerställas. Det som ingår i BAT-slutsatserna bör inte ingå i den svenska tillståndsprövningen. Miljöbalken bör ses över för att inte ge svensk industri en onödigt tung regelbörda i jämförelse med vad andra, ofta konkurrerande, europeiska stålföretag har.



Ordlista

IPPC: Integrated Prevention and Pollution Control. EU:s tidigare utsläppsdirektiv för stora industrianläggningar.

IED: Industry Emission Directive. EU:s nuvarande utsläppsdirektiv (från 2010), Industriutsläppsdirektivet.

BAT: Best Available Technique. Bästa tillgängliga teknik

BREF: BAT-REFerensdokument. Beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik för en bransch eller del av bransch.

BAT-slutsatser (BATC, BAT Conclusions): Kapitel i BREF. Beskriver BAT och vilka bindande utsläppsvärden som ska gälla för en bransch eller en del av en tillverkningsprocess. Översätts till EU:s alla språk.

Senast uppdaterad