Energianvändning och energiförsörjning

Järn- och stålindustrin räknas till energiintensiv industri. Användningen av energi och processkol i stålindustrin motsvarar cirka 14 procent av industrins totala energianvändning, vilket innebär omkring 20 TWh årligen. Eftersom energin är en central och dyr råvara har kontinuerligt arbete med att effektivisera processer och ta tillvara restenergier gjort att järn- och stålindustrin även är en energieffektiv industri.

Energiförsörjning är en central parameter i utvecklingen av stålindustrins verksamhet. Kunders krav på anpassade produkter ökar och leveransmöjligheterna blir snävare. Produktionsplanering och flexibilitet ska samtidigt ge en effektiv produktionsprocess. Det förutsätter att tillförseln av energi är pålitlig både vad gäller kvalitet och volym. Det gäller alla energibärare som t.ex. kol, gas och el. För el handlar kvalitetskraven om att elsystemet måste tillhandahålla tillräcklig effekt och stabil frekvens. För vissa processer, kan ett kort spänningsfall eller frekvensfall innebära att utrustningen skadas vilket kan ge omfattande produktionsstopp. De höga temperaturerna och många processteg innebär också att stålindustrin inte snabbt kan anpassa sig till variationer i energitillförseln såsom tillgång till el.

Läs mer:

• Olika energislag i tillverkningsprocesserna
• Statistik över energianvändning

Energieffektivisering – flera aspekter

För stålindustrin omfattar arbetet med energieffektivitet flera olika delar som måste hanteras på olika sätt men som alla bidrar till att göra stålproduktionen så effektiv som möjligt.

Långsiktig gemensam forskning 

De varma huvudprocesserna använder huvuddelen av energin och det är där de största resurserna läggs för att effektivisera energianvändningen. Utvecklingen stöds av långsiktig forskning där ny teknik tas fram och provas. Sedan krävs ofta större investeringar för att tekniken ska börja användas.

Läs mer:

• Jernkontorets teknikområde 51, Energi- och ugnsteknik
• Forskningsprogrammet JoSEn var ett samverkansprogram mellan Jernkontoret och Energimyndigheten 2013–2018. Sammanfattning av resultaten: Järn- och stålindustrins energianvändning – forskning och utveckling. Slutrapport. (D 880)

Kontinuerligt underhåll och förbättringar

Stödprocesser är t ex pumpar och fläktar som behövs för kylning och ventilation. Här är det kontinuerligt arbete med underhåll och resurser för utveckling i små steg som driver effektiviseringen. I samband med större investeringar kan också ny teknik införas och systemoptimeringar göras.

Tillvaratagande av restenergier

Eftersom stålproduktionen innehåller många moment av värmning och kylning så finns också möjlighet att tillvarata restenergier. Det görs genom att värmen används antingen internt för t.ex. värmning eller torkning, eller genom att värmen förs ut på det lokala fjärrvärmenätet. Från den masugnsbaserade processen fås också energirika processgaser som används för att producera el och värme.

Produktionsplanering

De många delprocesserna i ståltillverkningen gör också att produktionsplanering är en viktig del för att helheten ska bli effektiv. Olika produkter behöver olika mycket bearbetning eller olika lång värmebehandling och effektivast är förstås när produktionsutrustningen, speciellt de varma processerna, kan gå för fullt hela tiden.

Energieffektivisering i stålprodukternas användningsfas

Den största möjligheten till effektivisering är kanske ändå när stålprodukterna används. Då kan ett anpassat stål göra att användningen i slutprodukten blir effektivare, en bil som blir lättare eller ett verktyg som håller längre. Därför är produktutveckling kanske den bästa effektiviseringsåtgärden.

Jernkontorets energinätverk

Jernkontorets energinätverk har till syfte att sprida kunskap om energieffektivisering och vara ett forum för utbyte av erfarenheter inom järn- och stålindustrin. Nätverket har omkring 200 medlemmar och administreras av Jernkontoret i samverkan med Triple Steelix. Majoriteten av medlemmarna arbetar med energifrågor inom järn- och stålindustrin. Även högskolor och universitet, teknikleverantörer, skogsindustrin och myndigheter finns representerade i nätverket.

SKGS – basindustriernas energisamarbete

SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet och är ett samarbete mellan de energiintensiva basindustriernas branschorganisationer: Skogsindustrierna, Innovations- & Kemiindustrierna i Sverige, Svemin och Jernkontoret.

SKGS företräder basindustriernas intressen till exempel genom att:

• verka för politiska beslut som ger basindustrin konkurrenskraftiga villkor, såsom att elförsörjningen i Sverige måste vara stabil och ge konkurrenskraftiga elpriser.
• bidra aktivt till energidebatten genom att lämna remissyttranden.
• vara aktiva i media och träffa politiker från riksdagspartierna för att lyfta upp aktuella viktiga frågeställningar.

Mer om SKGS (skgs.org)

Nationell elektrifieringsstrategi

Hösten 2020 inledde Sveriges regering arbetet med att ta fram en nationell elektrifieringsstrategi i syfte att möjliggöra en ökad elektrifiering. Strategin ska enligt regeringen bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering. Jernkontoret och flera av de svenska stålföretagen är aktiva i och bidrar till regeringens arbete med strategin.

Läs mer: Elektrifieringsstrategin måste undanröja hindren för Sveriges hållbara utveckling