Buller

Industriella processer innebär ljudalstring och ståltillverkningen pågår dygnet om. Stora ekonomiska resurser satsas på bullerreducerande åtgärder men det är i praktiken inte möjligt att ta bort allt ljud. Att bygga in all bulleralstrande verksamhet och göra installationer för att minimera bullret medför både tekniska och ekonomiska svårigheter. Till exempel skulle omfattande energikrävande kylning av lokalerna behövas för att arbetsmiljön ska bli dräglig för personalen och för att teknisk utrustning ska fungera.

Fokus för företagens bullerarbete bör i stället vara minimering av det särskilt störande bullret. Detta är oftast förorsakat av incidenter som orsakas av utrustningsfel eller handhavandefel som till exempel gnisslande fläktar eller felaktig hantering vid skrotlastning. Detta hanterar företagen med bland annat systematiskt underhåll, riktad utbildning och direkt återkoppling av ljudnivå vid skrotlastning.

Buller i inre miljö är en arbetsmiljöfråga och sådana frågor handhas av Stålindustrins Arbetsmiljögrupp inom Industriarbetsgivarna.
Läs mer om Stålindustrins Arbetsmiljögrupp (industriarbetsgivarna.se)

Stålföretagen satsar stora ekonomiska resurser på bullerreducerande åtgärder, till exempel bullerplank mellan verksområdet och samhället. Foto: Stig-Göran Nilsson, Jernkontorets bildbank.  

Lagstiftningsläget

Företagen har villkor i sina tillstånd som reglerar vilka bullernivåer som får finnas runt anläggningarna. Villkoren sätts i samband med den individuella tillståndsprövningen och ska avpassas mot vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt.

Företagen har idag villkor som är satta som riktvärden i ekvivalent ljudnivå (medelvärde över en viss tid) för dagtid och nattetid samt ev. maxnivåer för momentanljud. Ofta är det riktvärdena för nattetid som är begränsande för verksamheten.

Naturvårdsverket har en vägledning för industribuller som uppdaterades 2015. Vägledningen är tänkt som stöd och utgångspunkt för den vidare bedömningen av villkor för buller. De riktvärden som anges i vägledningen är dock extremt låga och är i många fall svårt att uppnå särskilt i de fall där bebyggelsen ligger mycket nära anläggningen. Flera av företagen inom stålindustrin har därför högre riktvärden i sina villkor som är mer rimliga i förhållande till verksamheten. När det gäller krav på buller i övriga samhället, till exempel trafiken, så finns enbart ett målvärde för trafik på 55 dBA ekvivalent ljudnivå.

Våra ståndpunkter

• Det behövs en samsyn av hur buller ska hanteras för hela samhället.
• Det är orimligt att industrin särbehandlas relaterat till det övriga samhället när det gäller buller.
• Ekvivalent ljudnivå är inte ett bra mått på bullerstörning. Fokus för bullerarbetet bör vara de särskilt störande ljuden.
• Bullervillkor för industrin ska anges som riktvärden som inte är direkt straffsanktionerande med tanke på svårigheten att mäta och störningens tillfälliga karaktär.