Bergshistoriska bästsäljare

Jernkontoret publicerar både bergshistoriska böcker och enklare rapporter. Bergshistoria är ett tvärvetenskapligt ämne som bland annat omfattar historia, industrihistoria, ekonomisk historia, arkeologi, metallurgi, konstvetenskap och miljövetenskap. Ämnet fängslar många forskare och ger upphov till viktiga dokumentations- och forskningsinsatser.

– Bland industrihistoriskt intresserade och i hembygds- och släktforskningskretsar är intresset för våra publikationer stort, flera utgåvor har blivit slutsålda, berättar Yngve Axelsson, bibliotekarie på Jernkontoret och ansvarig för bokförsäljningen.

Jernkontorets bergshistoriska utskott har sedan grundandet på 1960-talet haft till uppgift att främja bergshistorisk forskning. Utskottet och dess expertkommitté initierar olika forskningsprojekt. En annan uppgift för utskottet är att underlätta spridning av forskningsresultaten. Det sker genom två publikationsserier som ges ut av Jernkontoret (Bergshistoriska skriftserien och Rapportserie H).

Atlas över Sveriges Bergslag

Några av de mest efterfrågade rapporterna är de som ingår i projektet Atlas över Sveriges bergslag. I samverkan med Riksantikvarieämbetet har det gjorts en omfattande kartläggning av bergslagens olika områden med medeltida ursprung.

– Vi har fått överraskande positiv respons för atlas-rapporterna. De beskriver i detalj bergshistoriska lämningar på ett stort antal platser i Sverige som många av olika anledningar har personlig anknytning till, säger Catarina Karlsson som administrerar det Bergshistoriska utskottets verksamhet och bokutgivningen.

Hittills har följande områden kartlagts och publiceras:

Norbergs bergslag (1994)
Tuna bergslag (1995)
Tabergs bergslag (1996)
Utö bergslagsområde (1996)
Skinnskattebergs bergslag (1997)
Lerbäcks bergslag (1998)
Lekebergslagen (1999)
Nedre Bergslagen i Dalarna (1999)
Östra Silvberget (1999)
Bispbergs bergslag (2000)
Västerbergslagen (2000)
Gästrikeberg (2001)
Noraskogs bergslag (2001)
Bergsbruket i Gryts, Gåsinge-Dillnäs och Åkers socknar (2002)
Dannemora bergsbruksområde (2002)
Värmlandsberg (2003)
Linde bergslag (2003)
Salberget (2003)
Hällestads bergslag (2005)
Godegårds bergslag (2010)
Vånga och Risinge bergslag (2011)

Kopparberget och Åtvids bergslag återstår ännu, men de beräknas utkomma under 2018.

De stora dokumentationsprojekten

Bergsbruk – gruvor och metallframställning är ett av de största bokprojekten som Jernkontoret har medverkat i. Boken är en del av verket Sveriges Nationalatlas och är rikt illustrerad. Den beskriver hur bergsbruket har bidragit till Sveriges välfärd. Huvuddelen handlar om järn och stål, men även andra metaller berörs. Boken finns även på engelska.

Ett annat stort dokumentationsprojekt inom Bergshistoriska utskottet har titeln Järn- och stålframställning. Utvecklingen i Sverige 1850 till 2000 och utkom i två volymer 2004 och i detta arbete deltog omkring 75 bergsingenjörer och företagsrepresentanter i ledande ställning.

Det finns också skäl att nämna tre översiktsverk om järnets historia och dess betydelse för Sverige: Karl-Gustaf Hildebrands Svenskt järn, sexton- och sjuttonhundratal och Artur Attmans Svenskt järn och stål 1800–1914. Den tredje delen är författad av Martin Fritz, Svenskt stål. Nittonhundratal. Från järnhantering till stålindustri. Den förstnämnda finns även i engelsk översättning.

Intressanta skildringar

Mercurius och Vulcanus. En krönika om järnet i Sverige är en fängslande och populärt hållen krönika om järnets roll i den svenska historien författad av historikern Hans Furuhagen. Boken gavs ut i samband med Jernkontorets 250-årsjubileum 1997.

Sveagruvan. Svensk gruvhantering mellan industri, diplomati och geovetenskap av Dan Avango är en berättelse om en relativt kort och anmärkningsvärd svensk industrisatsning på Svalbard. Historien inleds 1910 då Jernkontoret ockuperade områden på den arktiska ögruppen i förhoppning om att kunna förse Sverige med stenkol. Gruvsamhället Sveagruvan anlades 1917 och människor reste dit för att arbeta under extrema förhållanden, men driften lades ned redan 1934.

En relativt ny, eftertraktad och omskriven bok är Järnet och Sveriges medeltida modernisering, med Bengt Berglund som redaktör. Boken gavs ut 2015 och presenterar sensationella resultat, bland annat att bergsbrukets framväxt började under sent 900-tal och att tekniken att använda masugn med säkerhet växte fram redan på 1100-talet i Sverige. Tidigare har man antagit att masugnen kom till Sverige från Tyskland på 1300-talet, men genom nya naturvetenskapliga metoder kan man nu visa att masugnen med största sannolikhet är en svensk innovation.

Om Yngve Axelsson endast skulle få utse ett boktips så faller valet idag på "Järnet och Sveriges medeltida modernisering". 

Beställ böcker på webben

De ovan nämnda och många fler bergshistoriska böcker och rapporter finns att beställa på Jernkontorets webbplats: jernkontoret.se/bergshistoriska-publ.
(Porto inom Sverige är inkluderat i priserna.)

Kontaktperson:
Yngve Axelsson, bibliotekarie
yngve.axelsson@jernkontoret.se, 08 679 17 51