Mina beställningar

Varukorgen är tom

Summa:

SEK

Nationell samling kring metalliska material

Jernkontoret, Svenskt Aluminium och Svenska Gjuteriföreningen

En strategisk forsknings- och innovationsagenda.

April 2013. 32 s.

Finns även på engelska. 

Detaljerade beskrivningar av de sju stegen i agendan:

  1. Utveckla erbjudandet, pdf, 0,4 Mb
  2. Öppna värdekedjan, pdf, 0,4 Mb
  3. Öka materialutvecklingstakten, pdf, 0,5 Mb
  4. Öka flexibiliteten, pdf, 0,4 Mb
  5. Öka resurseffektiviteten, pdf, 0,5 Mb
  6. Minska miljöpåverkan, pdf, 0,4 Mb
  7. Öka kompetensen och attraktiviteten, pdf, 0,8 Mb

Sammanfattning

För första gången någonsin har den samlade svenska metallindustrin utvecklat en gemensam, strategisk forsknings- och innovationsagenda. Målet är att göra det möjligt för industrin att utnyttja de möjligheter som identifierats på den globala marknaden.

Strategin baserar sig på industrins långa erfarenhet av att identifiera och etablera strategiska nischmarknader och syftar till att skapa tillväxt genom att möta de växande kraven på hållbara lösningar inom nyckelbranscher som transport, energiutvinning och -generering, byggnation, och utvalda marknader inom tillverkningsindustrin.

De föreslagna insatserna riktar sig mot nya och förbättrade affärsmodeller för att öka intjäningen från existerande och utveckla nya kundvärden, involvera hela värdekedjan för att bättre förstå dess begränsningar och möjligheter, öka farten i materialutvecklingen, öka flexibiliteten för att kunna möta det mycket föränderliga landskap i vilket industrin verkar, öka resurseffektiviteten, minska miljöbelastningen och sist men inte minst öka attraktiviteten för nya medarbetare och utveckla de befintliga.

Den vision som agendan strävar att förverkliga är att svensk metallindustri ska vara en väl känd och viktig möjliggörare i världens strävan att forma en bättre framtid. Det innebär att dess erbjudanden till kund ligger i den absoluta tekniska, ekonomiska och miljömässiga framkanten och utvecklas av drivna, engagerade och innovativa människor. Samtidigt har tillverkningsmetoderna ett så litet miljömässigt fotavtryck som det bara är möjligt.