Energi och klimat

Stålindustrin tillhör den energiintensiva industrin som effektivt förädlar energi till samhällsnyttiga produkter. Ståltillverkning genererar koldioxid när malmen omvandlas till stål för att kunna ingå i det tekniska kretsloppet. 

Energi

Stålindustrin tillhör den energiintensiva industrin, men även den energieffektiva industrin, eftersom energin är en viktig och dyr råvara. Arbetet med energieffektivisering omfattar flera olika delar av verksamheten. Effektivisering i huvudprocesserna kräver långsiktig forskning och utveckling samt i många fall större investeringar. För stödprocesserna behövs däremot en kontinuerlig uppföljning och erfarenhetsutbyte med andra. Möjligheterna att använda restenergier och restprodukter är också en del i energieffektiviseringen, där regelverk och attityder i det omgivande samhället har stor inverkan. Produkterna som tillverkas innebär i sin tur ofta att slutprodukten där stålet används kan göras effektivare.

För att stålindustrin ska kunna möta kundernas krav på skräddarsydda produkter och leveranssäkerhet och samtidigt vara effektiva i tillverkningsprocesserna måste tillförseln av energi vara stabil och säker. Energin måste också hålla en kvalitet som inte äventyrar processutrustningen eller stålets kvalitet. Det gäller inte minst el vilket ställer krav på elsystemet.

Inom energiområdet verkar Jernkontoret för:

  • en långsiktig energipolitik som ger en stabil eltillförsel till konkurrenskraftiga kostnader.
  • relevanta styrmedel inom energiområdet som ger incitament för energieffektivisering och tar hänsyn till stålindustrins konkurrenskraft.

Klimat

Tillverkningen av stål genererar stora mängder koldioxid. Koldioxidutsläppen kommer främst från reduktion av malm till järn där kolet är nödvändigt i den kemiska processen. Möjligheterna att med dagens teknik radikalt minska utsläppen är mycket begränsade.

Stål tillverkas också av återvunnet stålskrot som råvara och den processen genererar betydligt mindre koldioxid. Omkring 25 procent av världens stålproduktion är skrotbaserad (2014). En växande värld med ett ökat behov av stål kombinerat med stålprodukternas långa livslängd gör att stål i stor utsträckning även i fortsättningen kommer att tillverkas från järnmalm. Tillgången på återvunnen skrotråvara täcker inte efterfrågan trots en väl fungerande marknad för materialet.

Klimatpåverkan måste långsiktigt lösas på global nivå. Både klimatpåverkan och stålindustrin är global och för att bevara konkurrenskraften för svensk stålindustri är det nödvändigt att världens stålproducenter möter samma begränsningar eller kostnader för koldioxidutsläppen.

Inom klimatområdet verkar Jernkontoret för:

  • en klimatpolitik som upprätthåller konkurrenskraften för basindustrin inom EU.
  • en helhetssyn inom klimatpolitiken som omfattar både nationella och globala aspekter och tar hänsyn till den nytta industrins produkter gör globalt.