Ordlista: V

Vallonsmide, äldre metod för framställning av välljärn, införd av invandrande valloner under 1600-talet. Vallonsmidet användes framför allt av upplandsbruken med dannemoramalm som utgångsmaterial.

Valsning, plastisk bearbetning av stål genom passage genom valsar, varvid tjockleken på materialet (och ibland även bredden) minskar samtidigt som stålets inre struktur förändras. Den produkt man erhåller har alltid samma tvärsnitt utefter hela sin längd.

Det finns två huvudtyper av valsar: släta för valsning av platta produkter (plåt och band) samt spårade (kalibrerade) för valsning av långa produkter. I de senare finns ett antal spår uppsvarvade som alltefter spårens form och djup ger olika öppningar i valsarna. Vid passagen genom dessa öppningar ges materialet successivt den önskade formen. Varmvalsning sker vid temperaturer då stålet är mjukt (800-1250°C) kallvalsning vid rumstemperatur.

Valstråd, varmvalsad produkt med massivt tvärsnitt. Tvärsnittet har vanligen formen av cirkel. Valstråd levereras i "oregelbundet upprullade" ringar. Valstråd kan ha en diameter från 5 till 30 mm. Valstråd kallbearbetas ofta genom "dragning" och kallas då kort och gott "tråd" (eller - för tydlighets skull - "dragen tråd").

Valsverk, maskin eller anläggning för valsning av stål.

Varmbearbetning, plastisk bearbetning av stål, vanligen genom valsning eller smidning, vid temperaturer som innebär att stålet är mjukt (800-1250°C, beroende bl.a. på ståltyp).

Verktygsstål, stål avsett för tillverkning av verktyg för t.ex. skärande bearbetning (som filar och svarvstål) eller formande bearbetning (som pressverktyg och valsar). Vanliga krav på verktygsstål är hårdhet, slitstyrka, seghet och eggskärpa.

Välljärn, smidbart järn, d.v.s. med modern terminologi stål, som framställdes i härdar genom färskning av tackjärn med blästerluft vid hög temperatur. Det fanns flera olika välljärnsmetoder, dock i princip med likartade förfaranden; vallon-, tysk-, lancashiresmide m.fl.