Ordlista: H

Handelsfärdigt stål, stål som är "färdigt för handel", d.v.s. som fått en form som är ändamålsenlig för stålindustrins kunder. Exempel på handelsfärdigt stål är plåt, band, stång, profiler, tråd och rör.

Handelsfärdigt stål får inte förväxlas med "handelsstål", en benämning som syftar på stålets kemiska sammansättning och inte dess form/bearbetningsgrad.

Handelsstål, i stort sett detsamma som "olegerat stål". Motsatsen är specialstål, som således definieras som legerat stål. Benämningarna torde ha sitt ursprung i det förhållandet att huvuddelen av det legerade stålet tidigare tillverkades för speciella ändamål och levererades direkt till kund medan en stor del av handelsstålet, det olegerade stålet, såldes via handeln (grossister). Observera att stål i sig självt är en legering. Benämningen "olegerat stål" används för att beteckna stål med särskilt låga legeringshalter.

Hytta, masugnsanläggning, dvs masugn med tillhörande utrustning såsom för värmning av blästerluften.

Hållfasthet, egenskapen hos ett material att motstå olika slag av mekanisk påverkan. Oftast avses materialets draghållfasthet (mätt som sträckgräns).

Hårdhet, egenskapen hos ett material att motstå plastisk deformation när en hård kropp trycks mot ytan. Tre provmetoder används allmänt: Brinellmetoden (måttenhet HB) Vickersmetoden (HV) och Rockwellmetoden (HR).

Härdbarhet, egenskap hos stål, anger hur ett stål reagerar vid martensithärdning. Ju högre härdbarhet, desto grövre dimension av stålet kan genomhärdas. Härdbarheten beror främst på den kemiska sammansättningen.

Härdning, process med vilken man gör ett material hårdare och höjer dess sträckgräns.

Härdningsmekanismer omfattar fyra principiella sätt att höja hårdheten och sträckgränsen hos stål genom att försvåra dislokationernas rörelser i kristallgittret. Härdningsmekanismerna förklarar många operationer som påverkar stålets egenskaper.

Höghållfast, ett stål där draghållfastheten, mätt som sträckgränsen, överstiger ett visst givet värde. Som exempel kan nämnas att vid tulldeklarering har t.o.m. 1995 tunnplåt med en sträckgräns om mer än 275 MPa betraktats som höghållfast. I många fall kräver man dock betydligt högre sträckgränser för att ett stål skall betecknas som höghållfast.