Restprodukter
Den svenska järn- och stålindustrin tillverkar järn- och stålprodukter. Parallellt med dessa produkter produceras andra material vars ursprung är stålprocesserna.
Årligen blir det drygt två miljoner ton material (t ex slagg och glödskal), som ungefärligt kan indelas i tre grupper:
- 35% används externt, t ex säljs som produkter
- 45% recirkuleras internt, t ex återanvänds som råvara i produktionsprocesserna
- 20% blir avfall som deponeras
Dessutom bildas stål- eller järnskrot i samband med tillverkningen och förädlingen av produkterna. Detta s k returstål återanvänds inom företagen som järnråvara i produktionsprocessen. Se Återvinning av järn och stål.
Exempel på restprodukter:
Olika typer av slagg
Glödskal
Järnoxid
Järnsulfat
Järnklorid
Zink
Tjära
Bensen
Svavel
Slaggbildare tillsätts i masugn och stålugnar för att ta hand om föroreningar som följer med järn/stål-råvaran. Som restprodukter erhålls masugnsslagg, som innehåller ungefär lika mängder kalk och kvarts, samt övriga slagger som huvudsakligen består av kalk. Tillsatsen av slaggbildare har halverats sedan 1950-talet. Se även avsnittet Slagger.
I rökgasreningsanläggningar avskiljs stoft som restprodukt i torrt eller vått tillstånd. Vanligtvis använder man torra metoder, men ibland är enda alternativet våta metoder p g a explosionsrisk.
Vid reningen av processvatten från stränggjutningsanläggningar och varmvalsverk erhåll som restprodukter grovt glödskal samt oljigt glödskalsslam.
Emulsioner, som används som smörj- och kylmedel vid kallvalsning.
Vid betning med syror erhålls, beroende på vilken syra som har använts, järnoxid, järnsulfat eller metallhydroxidslam som restprodukter.
Vid slipning av stålytan för att ta bort ytfel erhålls slipspån och -mull som restprodukt.
Tegelskrot som erhåll vid rivning av ugnsinfodringen.
80% av restproduktmängden används
Exempel på användningsområden:
- Väg och Bygg
- Lantbruk
- Ferriter
- Metallindustri
- Kemisk industri
Framför allt vid de malmbaserade verken kan en stor del av restprodukterna återföras till processerna. SSAB har utvecklat teknik för att återföra restprodukter i form av cementbundna briketter. Briketterna består av bl a av hyttsot, finskrot och glödskalsslam. Dessa material ger en råvara till masugnen som innehåller järn, kalk och kol.
20% går på deponering
Inom stålindustrin har företagen normalt egna deponeringsplatser. Mindre verk med enbart bearbetning har i större utsträckning än tidigare börjat anlita kommunens deponeringsplats och andra företag som tar hand om avfallet. Även de företag som har egen deponi skickar vissa avfall för externt omhändertagande. Deponeringen sker i överensstämmelse med beslut av tillståndsmyndigheten. Deponeringen av avfallet sker numera så att återanvändning ska vara möjlig.
Forskning och utveckling
Stålindustrin har satsat stora resurser på att försöka öka användningen av olika restprodukter under de senaste trettio åren. Forskningsprojekt bedrivits såväl i företagens egen regi som gemensamt inom den nordiska stålforskningen inom Teknikområde 55, Restprodukter.
I den gemensamma nordiska forskningen satsas över 80 miljoner kronor över en 6-årsperiod på stålindustrins slagger. Forskningsprojekten igår i de stora forskningsprogrammen Stålkretsloppet (Mistra), Stålforskningsprogramet (VINNOVA) och PRISMA. En rad olika forskningsinstitut är inblandade i dessa projekt och samtliga av Jernkontorets medlemsföretag.
Läs mer om forskning: Jernkontorets teknikområde 55, Restprodukter
