Leftmenu Border Top

Bruksbibliografi: G

Asterisk (*) framför titeln anger att den ej finns i Jernkontorets bibliotek

Galtströms bruk, Njurunda skn

*Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfver Norrland. 1. Om Medelpad. - Westerås, 1771. [14], 129, 30 s.
   Omtr. 1910 i Skrifter utg. af Medelpads fornminnesförening, 4.

Nyberg, Villis: Gamla järnbruk i Medelpad. - Sundsvall, 1950. 407 s.

Attman, Artur: Fagerstabrukens historia. Adertonhundratalet. - [Stockholm] 1958. 690 s. Ill.
   Galtström behandlas på s. 549-551.

Norberg, P.: Medelpads nedlagda järnbruk. Jämte uppgifter om järn- och manufakturverk i Jämtlands län. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 33 (1959) s. 603-751.)
   Även utg. som särtryck. - Galtström behandlas på s. 607-621.

*Hedin, Sven: Kanondån räddade Galtströms kyrka. Järnbruket i Galtström ägde största masugnen i landet. (Sundsvalls tidning. 30 dec 1973.)

Häger, Bengt & Näslund, Rolf: Galtström. - [Sundsvall], 1984. 25, [3] s. Ill.

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. - Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (var. pag.).(Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
   Faks. av 1. uppl. - Westerås, 1771 och 1780. - Galtströms bruk behandlas i delen om Medelpad på s. 27-28.

Gammelbo bruk, Ramsbergs skn

Heijkenskjöld A:son, Detlof: Försök, anstäldt våren 1821, vid Gammelbo masugn i Ramsbergs socken, att i större mängd använda brandar efter resmilor till tackjärns-blåsning, och att i anledning deraf bestämma deras värde i förhållande mot kol. (Jernkontorets annaler. Årg. 5 (1821) s. 97-115.)

Thyselius, Erik: Släkten Thyselius och andra därmed befryndade släkter. Anteckningar. - Stockholm, 1909. 156 s. Ill.
Gammelboverken behandlas på s. 120-139.

Heijkenskjöld, Syster: En bergsmanssläkts historia. Släkten Heijkenskjöld. - Stockholm, 1933. 461 s. Ill.
Gammalbo behandlas på s. 294-301.

Gammelhyttan, Kvistbro skn

Norelius, C. Oskar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9-49.)
Gammelhyttan behandlas på s. 28-29.

Gammelstilla bruk

Gammelstilla bruk. (Jern och stål. 1877, s. 48.)
En genomgång av brukets utrustning.

Gammelstilla bruks lagerkrans. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 14 (1913), s. 132.

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
 Gammelstilla bruk noch Skommarhytte masugn behandlas på s. 196-198.

Odelstierna, Erik G:son: Mina minnen. -  s.l., s.a. 167 bl. (duplic.)
   Gammelstilla behandlas på s. 86-89.

Lennartson, Carl-Herman: Carl-Herman Lennartsons Bergslagsresa 1836. (Med hammare och fackla. 14 (1945), s. 25-88.
   Gammelstilla behandlas på s. 37-38.

Norberg, P.: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens vänner. 33 (1958), s. 193-475.)
   Även utgiven som särtryck. Gammelstilla med Skommarhyttan och Axelshammar behandlas på s. 303-309.

Eriksson, William: Gammelstilla - ett järnbruks historia. (Bergsbladet. Årg. 24 (1967) nr. 4, s. 10-14.)

*Rydén, Göran: Gammelstilla stångjärnssmedja. En manufakturindustri. -Uppsala, 1984. 38 s. (Uppsala papers in economic history. Research report. 3)

*Hallberg, Joh. E.: Från Gammelstilla bruk år 1800. Brev från inspektor Joh. E. Hallberg till brukspatron A. F. Nilsson. I urval av Carl-Adolf Murray. (Från Gästrikland. 1990/91, s. 85-92.)

*Eriksson, William: Gammelstilla. Ett gammalt järnbruks historia. (Från Gästrikland. 1993/94, s. 131-155.)
   Tidigare publicerad i : Gefle dagblad, 1966.

Rydén, Göran: Mästersmedernas uttåg? Den svenska järnhanteringens förändring före götsålets entré. (Dædalus. Årg. 65 (1997), s. 121-164.

Andersson, Gillis: Gästrikland och järnet. Från järnåldersugnar till globalverkstadsindustri. - [Sandviken], 2000. 352 s. Ill.
   Gammelstilla, Skommarhyttan och Axelshammar behandlas på s. 97-98, passim.

Garpa gruvor

Waldén, Bertil: Skyllberg 1346 - 1646 - 1946. Minnesskrift. På uppdrag av Styrelsen för Skyllbergs Bruks Aktiebolag utarb. - Skyllbergs bruk, 1947. 2 d. (692 s.) Ill.
Garpa gruvor behandlas på s. 70-73.

Garpenbergs kopparbruk

Swederus, M. B.: Bidrag till Sveriges bergshandtering 1612-1654. II. Koppar. (Jernkontorets annaler. N. S. Årg. 64 (1909) s. 1- 69.)
Garpenberg behandlas på s. 56-60.

Haglund, Oliver: Garpenbergs socken i Dalarne. Från äldsta kända tider till och med 1909 jämte ett kort tillägg från 1910-1914. - Sala, 1914. 292 s. Ill.
Kopparverket behandlas på s. 85-94, 127-135.

Rönnegård, Sam: Hedemora bergslag. Garpenbergs socken. - Stockholm, 1957. 539 s. Ill.
Kopparbruket behandlas på s. 59-106, 124-147.

Forsling, Nils: Garpenbergs revir - skogsland, järnbäraland. - Stockholm, 1962. ?? s. Ill.
   Garpenbergs bruk och kungsgård behandlas på s. 7-17.

Garpenbergs gruvor

*Flygare, Per: Garpenberg drömmer om en ny storhetstid. (Gruvindustriarbetaren. 1944, nr. 1, s. 5-10, 18.)

*Flygare, Per: Teknisk upprustning av stora mått i gamla Garpenberg. (Gruvindustriarbetaren. 1956, nr 11, s. 11-22.)

Haglund, Oliver: Garpenbergs socken i Dalarne. Från äldsta kända tider till och med 1909 jämte ett kort tillägg från 1910-1914. - Sala, 1914. 292 s. Ill.
   Koppargruvorna behandlas på s. 66-92, 119-135.

Hülphers, Abr[aham] Abrah[ams]son: Dagbok öfwer en resa igenom de under Stora Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dalarne år 1757. - Wästerås, 1762. 656 s.
   Garpenberg gruvor behandlas på s. 41-46.

*[Jars, Gabriel]: Voyages métallurgique ... T. 3. - Paris, 1781.
   Gruvorna i Garpenberg behandlas på s. 63-71.

Karlén, Sten-Erik: Gruvanläggningen i Garpenberg. (Teknisk tidskrift. Årg. 84 (1954) h. 46, s. 1085-1089.)

Lindroth, Gustaf T.: Ur Garpenbergs gruvors historia. Tekniska, geologiska och ekonomiska data ur Garpenbergs sulfidmalmsbergsbruks historia, sammanställda i anledning av Ryllshytte gruvors nedläggande år 1951. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 32 (1957) h. 4, s. 385-436.)

Ny vattenuppfordring i Garpenberg. (Smältdegeln. 1992, nr 2, s. 16.)

Rönnegård, Sam: Hedemora bergslag. Garpenbergs socken. - Stockholm, 1957. 539 s. Ill.
   Garpeberget behandlas på s. 44-106, 177-182.

Tegengren, F. R.: Sveriges ädlare malmer och bergverk. - Stockholm, 1924. 406 s. Ill.
   Garpenbergs kopparmalmsfält behandlas på s. 182-186.

[Ugla, Samuel]: Akademisk avhandling om Näsgårds län i Dalarna. (Näsgårds län i Dalarna. - Avesta, 1943, s. 131-192.) S. 147-182 behandlar Garpenbergs gruvor.

*Ugla, Samuel: Dissertationis academicae de praefectura Naesgardensi Dalekarliae continuatio I. - Uppsala, [1768]. S. [151]-214. Ill.
   Diss. : Uppsala, univ.

Gimo bruk

Dahlgren, E. W.: De uppländska bruken Österby, Forsmark, Leufsta och Gimo under äldsta tider (intill 1627). (Med hammare och fackla. 1 (1928) s. 1-88.)

Leffler, J. A.: Om nutida svensk masugnsbyggnad. (Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 70 (1915) s. 199-283.)
Masugnsanläggningen vid Gimo behandlas på s. 222-225.

Gisslarbo bruk

Gunnarsson, Barbro & Yngve: Anteckningar omkring Karmansbo.
Utg.: Volvoskolan. - [Karmansbo] 1976. 111 s. Ill.
Gisslarbo bruks historia behandlas på s. 71-76.

[Lorichs, L. L.]: Köping-Uttersbergs järnväg 1866-1916. - Stockholm, 1916. 116 s. Ill.
Gisslarbo behandlas på s. 20-21.

Granbergsdals hytta

Lindberg, Gustaf: Karlskoga bergslag. historia och beskrifningar. - Stockholm, 1897. 231 s. Ill.
   Granbergsdals hytta behandlas på s. 62-64, 143.

*Granbergsdalshyttan. Anlagd år 1642, invigd som industrihistoriskt minnesmärke den 9 augusti år 1942. - Karlskoga, 1942. 15 s. Ill.

*Leyler, L. E.: Granbergdals hytta. ett industrihistoriskt minnesmärke. (Från bergslag och bondebygd. 3 (1943) s. 71-79.)

*Jansson, Ingemar: Granbergsdals hytta turistmål. Stordrift för 100 år sedan. [Sign:] Jason. (Nerikes Allehanda. 17 juli 1964.)

*Svärd, Sven: Granbergsdalshyttan - ett kulturminnesmärke. (Karlskoga bergslag förr och nu. 13 (1964/65) s. 45-54.)

*Svärd, Sven: Granbergsdalshyttan. Utg. av Karlskoga bergslags hembygdsförening. - Karlskoga, 1967. 15 s. Ill.

*Historiens vingslag känns i anrika Granbergsdals hytta. (Läns- Posten. 21 (1970) nr. 35, s. 1, 8.)

Nisser, Marie: Hyttor i Örebro län. - Stockholm, 1974. (Hyttrapport. 2)(Jernkontorets Forskning. H 10.)
   Granbergsdalshyttan behandlas på s. 39-50.

Englund, Karin & Öman Karin: Granbergsdals hytta 350 år. - [Granbergsdal], 1992. 135 s. Ill.

Graninge bruk

Almquist, Joh. Ax.: Graningeverken. Historisk skildring. - Stockholm, 1909. 239 s. Ill.

*[Ekerot, Gunnar]: Graningeverken. (Svenska industriella verk och anläggningar. Årg. 10 (1916/18) s. 21-28.)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
Graninge, Forsa och Sollefteå bruk behandlas på s. 367-369.

*Svanström, Gustava: Järn, trä och hjärtan. Släktskildringar från ett järnbruk i Ångermanland. - Stockholm, 1930. 182 s. Ill.
Behandlar Graninge bruk.

*Qvist, Nils Henrik: Ådalen. Ett bidrag till dess industri- och personhistoria. - Stockholm, 1943-46. 2 d. (413, 419 s). Ill.

Norberg, P[etrus]: Ångermanländsk järnhantering. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 30 (1952) h. 2-4, s. 73-283.)
   Graningeverken behandlas på s. 79-122. - Även utgiven som särtryck.

*Ahnlund, Mats: Graningeverken. Järnbruksmiljöer värda att bevara. Utg. av Länskommittén för byggnadsåret i Västernorrlands län. - Stockholm, 1977. (Byggnader och kulturmiljöer i Västernorrland)

Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad 1771 samt fierde samlingen om Ångermanland 1780. - Umeå, 1985. [Ca. 640] s. (var. pag.).(Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. 28)(Norrländska skrifter. 13)
   Faks. av 1. uppl. - Westerås, 1771 och 1780. - Graninge jernwerk
behandlas i delen om Ångermanland på s. 174-176.

Björck, Björn: Blåswerket vid Graninge bruk. Utdrag ur en beskrivning författad av Edmund Gripenhielm år 1708. Sammanfattning och kommentarer. (Med hammare och fackla. 33 (1994) s. 59-92.)

Graninge Bruk. - [Bollstabruk, 199?]. - [12] s. Ill.

Granviks bruk, Undenäs skn

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
   Forsviks och Granviks bruk behandlas på s. 92-94.

Gravendals bruk

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande ; 2)
   Gravendals och Fredriksbergs bruk behandlas på s. 158-165.

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931) s. 1-242.)
   Även utgiven som särtryck. - S. 164-165 behandlar Gravendals bruk.

Hellsing, Lars & Dybeck, Torsten: Tal vid invigningen av Gravendals räckhammare. (Gränge. Årsskrift för hembygdsintresserade. Nr 19 (1989) s. 16-19.)

Gryts bruk, Bo skn

Sahlin, Carl: Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande. Historiska anteckningar. (Med hammare och fackla. 3 (1931), s. 3-242.)
   Även utgiven som särtryck. - Gryts bruk behandlas på s. 165-166.

*Thybell, A.: Miljonbygge vid 400-åriga Gryts bruk i Bo. (Nerikes Allahanda. 28 mars 1952.)

*T[orgny], S.: Gryts bruk landets största spikfabrik. (Nerikes Allehanda. 14 juni 1962.)

*5.000.000 spik per dag produceras vid Gryts bruk. (Läns-Posten. 15 (1964):4, s. 1, 13.)

Engel, Thomas: Bebyggelse och byggnadsskick i Bo på 1700- och 1800-talen. (Sköllerstabygden. Del 2. - Hallsberg, 1984. S. 87-120.)
   Industriell bebyggelse och vattendrivna verk vid Gryt behandlas på s. 98-101.

Persson, Anders: Haddebo bruks historia 1658-1860. (Sköllerstabygden. Del 2. - Hallsberg, 1984. S. 149-202.)
   Produktionsutveckling vid Gryts bruk m.m. s. 182-187 et passim.

Holmberg, Katharina: Försörjning och skuld. Om kol, foror, bönder och torpare vid Gryt 1791-1851. (Bergslagsarkiv. Årg. 13 (2001), s. 5-33.)

Grängesbergs malmfält

Hedlund, Helge: Skärningen. Från de stora dagbrottens tid i Grängesberg. (Malm. Årg. 1 (1952) nr. 2, s. 12-13, 27-28.)

Hohenstein, Peter: Kallpellets : ett miljövänligt och konkurrenskraftigt alternativ till sinter och kulsinter. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 12-13.)

Grängshammars bruk, Silvbergs skn

S[ahlin], C[arl]: Grängshammars och Ulfshyttans bruksegendom. Anteckningar. - Stockholm, 1904.

Hillerström, Gottfrid: Hyttor, hammarsmedjor och kvarnar i Silvberg. En rundvandring till forna arbetsplatser. - Säter, 1973. 98 s. Ill. (En bok om Silvberg. [1])
 Grängshyttan och hammarsmedjor behandlas på s. 9-22.

Bredefeldt, Rita: Grän[g]shammars bruk - ett 1600-talsföretag i funktion. (Med hammare och fackla. 32 (1992) s. 147-180.)


Gräsbergs gruvfält, Ludvika skn

Sundholm, Herman: Några anteckningar om grufvorna inom Ludvika socken af Kopparbergs län. (Jernkontorets Annaler. N.S. Årg. 53 (1898) s. 85-207.
 Gräsbergsfältet behandlas på s. 158-170.

S[ahlin], C[arl]: Grängshammars och Ulfshyttans bruksegendom. Anteckningar. - Stockholm, 1904.
   Gräsbergs gruvfält behandlas på s. 100-106.

Geijer, Per & Magnusson, Nils H.: De mellansvenska järnmalmernas geologi. - Stockholm, 1944. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 35)
 Gräsbergsfältet behandlas på s. 351-354.


Grönbo, Fellingsbro skn

Thyselius, Erik: Släkten Thyselius och andra därmed befryndade släkter. Anteckningar. - Stockholm, 1909. 156 s. Ill.
   Grönbo behandlas på s. 130-139.

Guldsmedsboda gruvfält, Kvistbro skn

Baer, A. F.: Geschworner-relationen för Nora och Lindes Bergmästaredöme år 1841. (Jernkontorets annaler. Årg. 28 (1844) s.41-93.)
   Guldsmedsboda Kärrgrufva behandlas på s. 90.

Johansson, J.: Noraskog. Anteckningar och bidrag till Örebro läns historia och topografi. III. - Stockholm, 1884-[87]. 456 s.
Gulldsmedsboda grufwor behandlas på s. 252.

Noraskogs arkiv. Bergslagshistoriska samlingar och anteckningar. Bd 2. - Stockholm, 1893-95. 784 s. Ill.
   Guldsmedsboda grufallmänning behandlas på s. 239.

Blomberg, A. & Holm, G.: Geologisk beskrifning öfver Nerike och Karlskoga bergslag samt Fellingsbro härad. - Stockholm, 1902. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 2.)
   Guldsmedsbodafältet behandlas på s. 38.

*[Rippe, E.]: Gruvdrift i Kvistbro bergslag i gamla tider. [Sign.] Ref Ben. (Nerikes Allehanda. 22 mars 1934.)

Gruvrelationer. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 61-131.)
   Guldsmedsboda gruvfält behandlas på s. 107-110.

Norelius, C. Oscar: Bergverken inom Lekebergslagen. (Lekebergslagen i Örebro län. - Filipstad, 1935, s. 9-49.)
   Guldsmedsboda gruvor behandlas på s. 21.

Geijer, Per & Magnusson, Nils H.: De mellansvenska järnmalmernas geologi. - Stockholm, 1944. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 35)
   Guldsmedsbodafältet behandlas på s. 561.

*Malmbrytningen i Kvistbro har månghundraåriga anor. (Nerikes Allehanda. 27 april 1956.)

Guldsmedshyttan

Hagström, Lars & Hagström, Lotta: Guldsmedshyttan-Gullblanka järnväg. En bruksbana i Bergslagen. Uppsats i etnologi. - Uppsala, 1975. 44 s. Stencil. Kart.

Linderholm, Helmer: Där bergsman var kung. - Stockholm, 1982. 185 s. Ill.

Sandviken köper Guldsmedshyttan. (Bergsmannen. 1970, nr. 1, s. 6.)

Hj:son-Ljunggren, Stig: Guldsmedshytte Bruk - något om den historiska bakgrunden och utvecklingen till dagens verksamhet. (Gjuteriet. Årg. 90 (2000) nr. 2, s. 37-38.)

Gullspångs bruk

Skjutare, Lars: Bergshantering i Gullspång - förr och nu. (Bergsbladet. Årg 28 (1971) nr. 4, s. 17-21.)

Gullöfors bruk

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.)
   Gullöfors behandlas på s. 559-560.

Gunnebo bruk

Åkerman, Helge: Gunnebo bruk 1764-1939. Minnesskrift utarb. på uppdrag av styrelsen för Gunnebo bruks AB. - [Gunnebobruk], 1939. 199 s. Ill.

Gunnilbo hammare

Weinhagen, Allan: Norbergs bergslag samt Gunnilbo och Ramnäs till omkring 1820. Studier i områdets närings- och bebyggelsegeografi. - Lund, 1947. 204 s. Ill. (Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar. 15)

*Lorichs, L. L.: Gunnilboboken. - Färnabruk, 1952. 440 s. Ill.

Björnänger, Oskar: Hedströmmens äldsta hammarsmedjor. (Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Årsskrift. 65 (1987) s. 15-42.)
Hammarsmedjorna i Gunnilbo behandlas på s. 30-32.

Gusselhyttan

Östby, Anders: Gusselhyttan. En masugn i Bergslagen med många seklers anor. - [Gusselby] 1935. 27 s. Ill.
Även utg. i: Östby, Anders O:son: Släktbok över Mosserud-, Björka-, Lindesby-, Bengtstorp-, Nor-, Skallerud- och V. Borsläkterna från Västmanlands Bergslag. - s.l., 1935. S. 109-132.


Gustafsfors bruk, Dalsland

Edestam, Anders: De dalsländska järnbruken. - Vänersborg, 1977. 430 s. Ill.
   Gustafsfors bruk behandlas på s. 283-312.

Gusums bruk

Forsberg, Karin: Gusums bruks historia 1653-1953. - [Gusum], 1953. 220 s. Ill.

Bondeson, Gustaf: Gusums bruk. En krönika genom fyra sekler utgiven vid hundraårsminnet av brukets omvandling till aktiebolag. ... - Göteborg, 1975. 88 s. Ill.

Gysinge bruk

Andersson, Tord: Träslott och fransyskt smide. Glimtar ur Gysinge bruks historia. - [Gävle] 1978. 142 s. Ill. (Gefle Dagblads hembygdsbibliotek)

Högdahl, Thor: Gysinge, där smedjorna jämnats med jorden. En illustration till den döende bruksindustrien och brukskulturen. (Stockholms-tidningen. 7 mars 1926.)

Kjellin, F. A.: The electric steel-furnace at Gysinge, Sweden. (Transactions of the American institute of mining engineers. 34 (1904) s. 742-747.)

Kjellin, F. A.: Om tillverkningen av elektrostål vid Gysinge. (Jernkontorets annaler. 57 (1902) s. 289-296.)

Norberg, P.: Gästriklands hyttor och hamrar. (Blad för Bergshandteringens vänner. 33 (1958) s. 193-475.)
Även utgiven som särtryck. Gysinge behandlas på s. 403-411.

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill.
Gysinge bruk behandlas på s. 66-76.

Gålsjö bruk, Ångermanland

Norberg, P[etrus]: Ångermanländsk järnhantering. (Blad för Bergshandteringens Vänner. 30 (1952) h. 2-4, s. 73-283.)
Högfors och Gålsjö bruk behandlas på s. 122-137, 283. - Även utgiven som särtryck.

Gäsjö bruk, Norbergs skn

Andersson, Fritz: Svanå bruks historia. - [Surahammar, 1964-1965](duplic.). 2 vol.
Äldsta tiden 1500-1818. 1964. 174 bl. Ill.
1818-1905. Gäsjö bruks historia. 1965. 242 bl. Ill.
   Gäsjö bruks historia behandlas i 2:a vol. bl. 162-229.

Gällivare malmfält

Axelson, Alf W.: Gällivare-verken. Investerings- och spekulationsobjekt 1855-1882. En lokalhistorisk studie kring kampen om naturtillgångarna i Norrbotten. - [Luleå] 1964. 352 s. Ill.

Forsström, Gösta: Malmberget. Malmbrytning och bebyggelse. [Utg. av] Norrbottens museum. - [Luleå] 1973. 220 s. Ill. (Gällivare kommun. 1)

Fritz, Martin: Gustaf Emil Broms och Norrbottens järnmalm. En studie i finansieringsproblematiken under exploateringstiden 1891-1903. - Göteborg, 1965. 63 s. (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet. 5)

Geijer, Per: Gällivare malmfält. Geologisk beskrivning. - Stockholm, 1930. 115 s. Ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ca 22)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition till Riksdagen n:o 84 angående upplåtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan tillhörig mark i Norrbottens län m. m. Gifven Stockholms slott den 14 april 1899. (Bihang till Riksdagens Protokoll 1899. 1 saml. 1 afd. 65 h. 39 s. Ill.)

von Post, Hans: Om apatitförkomster inom Gellivara socken af Norrbottens län och deras tillgodogörande. - Stockholm, 1893. 16 s. Ill.

Ringdahl, Erik: Utbyggnad av malmförädlingen i Malmberget. (Bergsbladet. Årg. 2 (1972) nr. 3, s. 23-25.)

Götafors bruk, Byarums skn

*Lönnberg, E.: Tre järnbruk i Småland. (Bosaeus, E.: Munksjö bruks minnen. - Jönköping, 1953, s. ???-???.)

*Tolf, W.: Götafors bruk(?) (Byarums hembygdsförenings årsskrift. 1961, s. ??-??.)

Berglund, Bengt: Tabergs bergslag. (Atlas över Sveriges bergslag)(Jernkontorets bergshistoriska utskott. H 103)
Götafors bruk behandlas på s. 74-76.

Götaströms bruk, Tofteryds skn

*Stråth, B.: Götaströms bruk(?) (Mellan Härån och Rasjön. 1978, s. ??-??)

Bläddra
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W Y Å Ä Ö

Kontakperson

 

Yngve Axelsson, bibliotekarie
tel 08 679 17 51

yngve.axelsson@jernkontoret.se