Leftmenu Border Top

2010-04-26

Betänkandet av Utredningen om en myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor (SOU 2010:8)


 

Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi och miljö samt skatter och avgifter. Avseende vattenfrågor så stödjer Jernkontoret sina medlemsföretag bl a i deras lokala vattenarbete på vattendistriktsnivå. Vi vill framföra synpunkter på utredningen om en myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor.

 

Vattenfrågor, till skillnad från markfrågor t ex, har oftast inga fysiska gränser och förvaltning av denna resurs bör därför ske så integrerat som möjligt. Därför anser vi att regeringens ansats att samla alla vattenfrågor under en och samma myndighet är lovvärd. Det kan däremot bli svårare att göra ett samlat avvägande miljömässigt då helhetssynen går förlorad. Den nya myndigheten riskerar därmed att utesluta andra viktiga miljöområden såsom luft- och markfrågor t ex från sina bedömningar, vilket kan påverka det integrerade förvaltningsarbetet på ett negativt sätt. Vi tror dock att detta kan lösas med en väl planerad och genomförd samordning mellan nya myndigheten och Naturvårdsverket vilket under aktuella förhållanden inte har analyserats i utredningen.


Att den nya myndigheten i högre grad fokuserar på havsmiljöfrågor jämfört med ytvattenfrågor är oroväckande då den i princip ska arbeta med båda miljöerna på ett likvärdigt sätt. Tyvärr framgår det inte tydligt att och hur myndigheten ska göra avvägningar mellan hav och övrigt ytvatten. Den nya myndigheten har hittills många gånger felaktigt refererats till som "havsmiljömyndigheten" (se t ex Miljöminister Carlgrens utlåtande på regeringskansliets hemsida).

 

Vi anser att utredningen, som utförts under stark tidspress, innehåller ett antal otydligheter och brister i genomförandet. Vi tror att om myndigheten skapas under dessa premisser så kan det leda till en högre administrativ börda och en dubblering av kompetens för myndighetsvärlden.


För att den nya myndigheten ska kunna fungera anser vi att följande förutsättningar är nödvändiga:


Klargöra gränsdragningar mellan nya myndigheten och andra myndigheter, t ex Naturvårdsverket, i fråga om ansvar och styrning över vattenfrågorna.


Vi uppfattar att syftet med den nya myndigheten är att den tillsammans med Naturvårdsverket ska vara kompletterande inom svensk vattenförvaltning. Det framstår emellertid inte av utredningen. Tvärtom är flera av Naturvårdsverkets uppgifter, enligt instruktion (s. 51-52), överlappande med den nya myndighetens uppgifter, t ex att utföra ett samlat svenskt genomförande av de olika vattenregelverken.


För Jernkontoret är det viktigt att behålla dagens integrerade och individuella tillståndsprövning och vi vill att prövning och tillsyn av industriverksamheter ska ligga kvar på Naturvårdsverket. Dessutom anser vi det viktigt med helhetslösningar när det gäller miljöpåverkan så att relevanta och kostnadseffektiva lösningar kan nås. Regeringen bör därför se till att vattenfrågorna integreras väl med andra miljöfrågor i samband med t ex prövning och tillsyn.


Vad gäller gränsdragningar gentemot länsstyrelser vill vi framhäva även här att det bör vara komplementaritet istället för dubbelarbete mellan den nya myndigheten och vattenmyndigheterna (dvs de regionala länsstyrelser med ansvar för samordning mellan samtliga ingående länsstyrelser i respektive vattendistrikt). Både ur ett samordningsperspektiv och för att bibehålla den regionala och lokala förankringen så bör dessa vattenmyndigheter kvarstå.


Planera och genomföra konkret samordning med andra myndigheter gällande såväl aktuella regelverk som vattenförvaltning i sin helhet.


Den nya myndigheten har som en av sina huvuduppgifter att samordna miljömålen i vattendirektivet, nya marina direktivet, EUs Östersjöstrategi och Sveriges åtaganden inom HELCOM´s BSAP samt att dessa integreras i Miljömålssystemet. Hur denna samordning ska ske förklaras inte i utredningen.


Kapitel 6 i utredningen fokuserar på samverkan mellan myndigheterna och konstaterar att samverkan är en förutsättning för en väl fungerande myndighet. Däremot är utredningen helt otydlig i hur samverkan med t ex Naturvårdsverket ska gå till. Planering och tillvägagångssätt behöver definieras i utredningen.


Vi anser också att den nya myndighetens arbetssätt bör ske i nära dialog och i samverkan med företrädare för verksamhetsutövare. Vi föreslår att man i det syftet ser till att ha vissa kontaktpersoner på den nya myndigheten som har kompetens och erfarenhet inom industrin.


Säkra en bred kompetens.


För att vattenfrågor ska kunna hanteras ur ett helhetsperspektiv är det fundamentalt att besitta en tillräckligt bred kompetens på den nya myndigheten och täcka naturvetenskapliga områden (t ex miljöövervakning, IT-system för databaser, datakvalitetssäkring), juridisk kompetens, ekonomisk kompetens, kompetens som expert vid miljöprövning enligt Miljöbalken, samt teknisk kompetens från olika sektorer inom näringslivet.


Sophie Carler,
Energi- och miljöavdelningen, Jernkontoret