Leftmenu Border Top

Gemensam nordisk stålforskning, Jernkontorets teknikområden

Svensk stålindustri är världsledande inom ett antal högt specialiserade nischer. Grunden för svensk stålindustris exportframgångar har varit en konsekvent och långsiktig satsning på stål med högt teknikinnehåll.

 

I Sverige satsas omkring en miljard kronor årligen på stålforskning. Huvuddelen av denna forskning, utförs inom de olika stålföretagen. Den gemensamma nordiska forskningen som berdivs inom Jernkontorets teknikområden svarar ungefär för 10–15%.

 

Bakgrund

Den gemensamma nordiska stålforskningen är på flera sätt unik i sitt slag och har lång tradition. Redan 1751 initierades ett organiserat tekniskt samarbete inom svensk järn- och stålindustri. Den nuvarande verksamhetsformen, där forskningen är uppdelad i olika områden, grundlades 1926 och från 1969 omfattar verksamheten Norden. 

 

Jernkontorets teknikområden

Forskningsverksamheten bedrivs inom 14 teknikområden (TO). Dessa omfattar stålframställning från råvara till färdiga stålämnen samt bearbetningssteg som till exempel valsning, extrusion och dragning. Teknikområden finns också för materialens egenskaper, värmningsteknik, analytisk kemi, oförstörande provning, pulvermetallurgi samt restprodukter. Avdelningen för forskning och utbildning leder verksamheten. 

 

Forskningen är främst behovsmotiverad och inriktad på att snabbt kunna användas i företagen. Parallellt pågår även grundforskning.

 

Teknikområde (TO) Forskningschef
TO 21 Malmbaserad metallurgi  Robert Vikman

TO 23 

Ljusbågsugnsteknik
/skänkmetallurgi

 

Robert Vikman

TO 24  Gjutning och stelning  Robert Vikman
TO 31  Band och plåt  Rachel Pettersson
TO 32  Stång och profil  Rachel Pettersson
TO 33  Tråd Rachel Pettersson
TO 34  Rör Rachel Pettersson

TO 41

Stålutveckling och applikationer

 

Rachel Pettersson

TO 43  Rostfria stål Rachel Pettersson
TO 44 Oförstörande provning Lars-Henrik Österholm
TO 45  Analytisk kemi  Lars-Henrik Österholm
TO 51  Energi- och ugnsteknik  Alena Nordqvist 
TO 55 Restprodukter Eva Blixt
TO 80  Pulvermetallurgi Robert Vikman

 

Gemensam forskning - ett effektivt nätverk

Den gemensamma forskningen är ett stort och effektivt nätverk. Så gott som alla nordiska stålverk deltar i forskningen. Här deltar också viktiga leverantörer och kunder till stålindustrin. Dagens nätverk består av cirka 900 aktiva personer. Detta forskningsnätverk är ett effektivt instrument för att föra ut resultaten till praktisk användning hos företagen.

 

Forskningen utförs bl a vid de deltagande företagen.Forskningen utförs vid de deltagande företagen,

vid forskningsinstitut, t ex  Swerea MEFOS och Swerea KIMAB och vid tekniska högskolor eller universitet, t ex KTH, Högskolan Dalarna och Luleå tekniska universitet.

 

 

Forskningens omfattning och finansiering

Deltagande företag bidrar med såväl kontanter som s k naturainsatser. Dessa naturainsatser består av egna industriförsök och nedlagd arbetstid. Industriförsöken utgör ett mycket viktig del i forskningssamarbetet mellan företag, forskningsinstitut, högskola och universitet.

 

Jernkontorets forskningsverksamhet omsatte under 2011 omkring 150 miljoner kronor, varav mer än hälften utgjordes av företagens naturainsatser. Resterande del utgjordes till största del av statliga forskningsanslag, främst från Energimyndigheten, Mistra och VINNOVA, men även av kontantinsatser från deltagande företag och Jernkontoret.

Forskningsverksamhetens omfattning

Finansiering sker idag genom långsiktiga samarbeten och kontakter med främst svenska statliga finansiärer. Idag drivs ett antal stora forskningsprogram:

 

  • Stålforskningsprogrammet, delfinansierat av VINNOVA
  • Energiforskningsprogrammet, delfinansierat av Energimyndigheten
  • Stålkretsloppet, delfinansierat av Mistra