• Hur vi arbetar
• Gemensam forskning, teknikområden
  • Malmbaserad metallurgi, TO 21
  • Ljusbågsugnar, skänkmetallurgi, TO 23
  • Gjutning och stelning, TO 24
  • Band och plåt, TO 31
  • Stång och profil, TO 32
  • Tråd, TO 33
  • Rör, TO 34
  • Stålutveckling och applikationer, TO 41
  • Rostfria stål, TO 43
  • Oförstörande provning, TO 44
  • Analytisk kemi, TO 45
  • Mekanisk provning, expertkommitté
  • Energi- och ugnsteknik, TO 51
  • Restprodukter, TO 55
  • Pulvermetallurgi, TO 80
• Stålforskningsprogrammet
• Energiforskningsprogrammet
• Stålkretsloppet
• Triple Steelix
• Europeisk stålforskning
• Bergshistorisk forskning
• Stipendier

Gemensam nordisk stålforskning, Jernkontorets teknikområden

Svensk stålindustri är världsledande inom ett antal högt specialiserade nischer. Grunden för svensk stålindustris exportframgångar har varit en konsekvent och långsiktig satsning på stål med högt teknikinnehåll.

I Sverige satsas omkring en miljard kronor årligen på stålforskning. Huvuddelen av denna forskning, utförs inom de olika stålföretagen. Den gemensamma nordiska forskningen som berdivs inom Jernkontorets teknikområden svarar ungefär för 10–15%.

Bakgrund

Den gemensamma nordiska stålforskningen är på flera sätt unik i sitt slag och har lång tradition. Redan 1751 initierades ett organiserat tekniskt samarbete inom svensk järn- och stålindustri. Den nuvarande verksamhetsformen, där forskningen är uppdelad i olika områden, grundlades 1926 och från 1969 omfattar verksamheten Norden. 

Jernkontorets teknikområden

Forskningsverksamheten bedrivs inom 14 teknikområden (TO). Dessa omfattar stålframställning från råvara till färdiga stålämnen samt bearbetningssteg som till exempel valsning, extrusion och dragning. Teknikområden finns också för materialens egenskaper, värmningsteknik, analytisk kemi, oförstörande provning, pulvermetallurgi samt restprodukter. Avdelningen för forskning och utbildning leder verksamheten. 

Forskningen är främst behovsmotiverad och inriktad på att snabbt kunna användas i företagen. Parallellt pågår även grundforskning.

Gemensam forskning - ett effektivt nätverk

Den gemensamma forskningen är ett stort och effektivt nätverk. Så gott som alla nordiska stålverk deltar i forskningen. Här deltar också viktiga leverantörer och kunder till stålindustrin. Dagens nätverk består av cirka 900 aktiva personer. Detta forskningsnätverk är ett effektivt instrument för att föra ut resultaten till praktisk användning hos företagen.

Forskningen utförs vid de deltagande företagen,

vid forskningsinstitut, t ex  Swerea MEFOS och Swerea KIMAB och vid tekniska högskolor eller universitet, t ex KTH, Högskolan Dalarna och Luleå tekniska universitet.

Forskningens omfattning och finansiering

Deltagande företag bidrar med såväl kontanter som s k naturainsatser. Dessa naturainsatser består av egna industriförsök och nedlagd arbetstid. Industriförsöken utgör ett mycket viktig del i forskningssamarbetet mellan företag, forskningsinstitut, högskola och universitet.

Forskningsverksamheten omsatte under 2010 omkring 163 miljoner kronor, varav drygt hälften utgjordes av företagens naturainsatser. Resterande del utgjordes till största del av statliga forskningsanslag, främst från Energimyndigheten, Mistra och VINNOVA, men även av kontantinsatser från deltagande företag och Jernkontoret.

Finansiering sker idag genom långsiktiga samarbeten och kontakter med främst svenska statliga finansiärer. Idag drivs ett antal stora forskningsprogram:

• Stålforskningsprogrammet, delfinansierat av VINNOVA
• Energiforskningsprogrammet, delfinansierat av Energimyndigheten
• Stålkretsloppet, delfinansierat av Mistra